onsdag 6 november 2013

Provning med OD-gruppen

Dags för träningsprovning à la trebetygsprovets flight 2 och 4, dvs vita och röda som kan vara gjorda på både enstaka eller flera druvor.

Juliusspital Silvaner kabinett trocken 2012 
Lätt spritsigt, mkt mineraliskt, medelhög syra. Päron och mandarin. Avslagen öl? Lite grus men inget av den där jordigheten vi tycker Silvaner brukar ha. Annan årgång druckits förr men det sätter fortfarande inga djupare spår i vårt smakminne.
86


Cave de Tain, Hermitage 2005
Det doftar lim och kryddig äppelkaka med vaniljsås. Knastertorr och samtidigt oljigt viskös, tät o kraftfull. Låg syra. Bokna äpplen. Känner viss eldighet men är inte alkoholstarkt enligt etikett. Lite syra till så hade det lyft ännu högre. 
87


Chante Cigal 2011 Châteauneuf-du-Pape
25%Grenache, 25%Clairette, 25%Bourboulenc, 25% Rousanne och vips så har vi receptet på Päronsplitt med äpple och vita blommor både i doft o smak. Ganska mjuk textur, knappt medelhög syra och minimal beska. Även här känner vi en viss eldighet. Jamen visst var det gott! 
87


Clos Henri, Sauvignon blanc  2011
När det är vankas sauvignon med extra allt tänker man genast Nya Zeeland och gärna Marlborough. Här är det så mycket nyöppnad burksparris så att man nästan storknar. Lite kattkiss, krusbär, mineralitet och hög syra på det. Balans är inte ordet vi använder just här...
82

Ludovic Chanson, Les Pêchers 2011 (Montlouis sur Loire)
Beskrivet här tidigare. Hade säkert blivit ännu bättre om vi låtit det vara ett par år. Chenin blanc mår bra av det.
87

Francois Chidaine, Les Argiles 2011
Samma här men visst är det bra redan nu. Klassiskt med kramsnö i lovikavantar, vax, äpple, mineraler, jord. Hög syra lätt beska. Någon tycker att det kan finnas en viss brödighet i chenin blanc som drar lite åt champagnehållet. Och visst är det nog så när man börjar tänka på det.
87

Jadot, Morey-Saint-Denis 1997 
Kvällens vin(n)are om man frågar oss. Det här släpptes första gången 2010 och funkar fortfarande utmärkt. Moget men alls icke pensionsmässigt. Syrorna är fortfarande fina och här finns frukt kvar. Mörka jordgubbar, torkade körsbär, multna löv, kanel, ostbutik, kallrökt torkad tysk skinka, vävplåster och buljongtärning. 
Umami på flaska!
90+
Leon dormido 2007
Werters smörkola,vanilj, sv vinbär med fruktig syra. Bra längd men det hjälper ju inte när det är så här fatdominerat. Publikfriande modernt. 
85
Bernard Magrez, Ch Croix de L'Esperance 2006
100% Merlot från St Emilion. Plommon björnbär vanilj lätt rostade fat. Julkryddor. Drygt medelhög syra. Ganska mjuk textur. Halvbra längd. Drygt måttliga torra tanniner. Inte dåligt men passerar förbi på något sätt utan att göra större intryck.
86-

Ch Chantalouette 2005
Mer Bordeaux. Nu Pomerol med 70% Merlot, 15% Cab Sauv, 15%  Cab Franc. Lite som det förra. Kryddor halsfluss (SIC!), plåster stall. Brett?  Lite permanentvätska. Dova mörka plommon. Vi kräver mer av Bordeaux för att mungiporna skall peka uppåt.
85

Marchesi Mazzei, Tenuta Belguardo 2006
Supertoscanare är inte det bästa vi vet bland italienska viner men den här brukar vara bra. Är nog fångat i början på sin höjdpunkt dessutom. Faten känns inte så mörkrostade som vi är vana vid från Mazzei (som ju också gör Fonterutoli), eller är de kanske bara väl integrerade? Fin syra, både täthet och djup och som en smäck till den fantastiska viltgrytan vi bjöds på.
88+

G. D. Vajra Barolo Albe 2007
Ja för sitt pris är inte det här alls tokigt men nog kan man väl hitta några Langhe Nebbiolo som gör jobbet lika bra. Vi sniffar plastmatta och gummianka. Piemontesiska lätt kokta jordgubbar och bra syra men förvånsvärt snälla tanniner. Kanske är det årgången som ger en fruktsötma vi inte riktigt är kompis med.
86

söndag 3 november 2013

Domaine Saint Nicolas "Reflets Rouge" 2011, AOC Fiefs Vendéens Brem


Domaine Saint Nicolas har 32 ha mark i L'île d'Olonne och Brem, i departementet Vendée i Loire, ända ute vid Atlantkusten. Vinmakaren heter Thierry Michon och vinodlingarna är organiskt kultiverade sedan 1995 med biodynamisk certifiering. Jordmånen är lera och skiffer och kombinationen med närheten till havet anses skapa förutsättningar för ett speciellt mikroklimat.
Man odlar Chenin, Chardonnay, Groslot Gris, Pinot Noir, Gamay, Groslot, Cabernet Franc och Négrette.

Deras "Plante Gate" gjort på 100% Pinot Noir står för närvarande på Nomas vinlista.
Det gör inte vinet för kvällen. Å andra sidan har det en intressant druvblandning som vi aldrig har provat tidigare med 80% Pinot Noir och 20% Cabernet Franc. Sammansättningarna för Reflets kan emellertid variera mellan olika årgångar. Gemensamma nämnare är biodynamisk odling utan kemikalier utöver bordeauxvätska, sydvästläge, manuell skörd, 8-10 dagars maceration, ingen tillsatt jäst eller socker och ekfatslagring 8 månader.

Jordgubbar, röda och svarta vinbär. Kalk och gamla foudre. Gammal Fleischmanjärnväg med en liten touch av bakelit. Rosmarin, några nykläckta grankottar och en liten gnutta kanel och kardemumma.  Lågvisköst i munnen men ändå väl sammanhållet med en mer än medelhög fruktig syra och en mindre mängd lätt uttorkande tanniner.

Känns både klassiskt och intresseväckande och är en perfekt sparringpartner till kvällens stekta ankbröst och parmesanbeströdd öppen lasagne med crème fraîchestuvade smörfrästa tunna skivor av jordärtskocka och trattkantareller.

lördag 2 november 2013

Azienda Agricola Rendonèl, "Dannato" Teroldego Rotaliano 2009


Skall vi vara ärliga har vi faktiskt bara druckit viner på druvan Teroldego tre gånger tidigare genom åren. Senast var det Elisabetta Foradoris Teroldego Rotaliano 2009 som köptes hos Cibi e Vini. Ägarparet Fabio och Mie är bland de vänligaste och varmaste människor vi träffat på i vinvärlden och det gör därför extra ont i oss när vi  härom veckan fick höra hur Foradori helt oväntat inte längre vill sälja sina viner genom Cibi e Vini.
Nu tycker vi inte att man skall vara särskilt ledsna för det eftersom de i stället verkar ha hittat en annan utmärkt Teroldegoproducent (Paul Zanini) som vi generöst nog får prova utan kostnad när vi handlar andra viner. Skall vi vara ärliga är detta vin från Mezzolombardo i Trentino kanske t o m snäppet vassare.

Färgen är mörk, ja nästan svart purpur. Både i näsa och mun känns det norditalienskt. Vi tänker då i första hand Merlot, Syrah eller Schioppetino utan peppar men med både mjukhet och syrligt fruktiga mörka körsbär, plommon, blåbär och björnbär. Här finns det julkryddor o saffran. Rosmarin o tallbar. En flyktig rökighet. I munnen tät frukt med hög syra och en lätt sälta i mineraliteten men utan tanniner att tala om  Ett väl sammanhållet och gediget matvin i bra balans.

Så mycket doft och smak och endast 13% alkohol inger respekt. Släng dig i väggen Foradori!


onsdag 30 oktober 2013

Crémant du Jura "Indigène" Nature (Domaine André et Mireille Tissot)


Det är mycket Jura just nu.
Här lite fortbildning för den mousserande-intresserade.

Crémant du Jura är en av Frankrikes nio crémant-appellationer där det mousserande vinet görs genom traditionell metod (champagnemetoden) eller méthode classique som är den officiella EU-benämningen. Här tillverkar man både mousserande vitt och rosé från någon av Juras druvsorter. 
Appellationen som skapades 1995 täcker övergripande samma områden som övriga enskilda Juraappellationer och man skiljer inte mellan olika mindre distrikt. Inte heller måste man ange årgång även om det förekommer.

De striktare AOC-regler som skiljer ut Juras Crémant från enklare Mousseux är bl a att druvorna måste handplockas, att de bara får pressas i Champagnepressar av trä eller pneumatiska (blås-) pressar och att man maximalt får pressa 100 l druvmust ur 150 kg druvor.
Till skillnad mot champagnetillverkning behöver vinet bara vila på jästfällningen minst 9 månader efter den andra jäsningen, även om det inte får säljas förrän minst 12 månader efter buteljering. De flesta kvalitetsproducenter väntar oftast längre än så.

Flertalet Crémant du Jura är vita (c:a 90%) och torra men förekommer även som rosévarianter. Mer än 25% av alla Juras viner och drygt 50% av det som exporteras härifrån är mousserande. 90% av producenterna har mousserande i sin produktportfölj så man kan knappast bortse från att denna vintyp är av stor betydelse i regionen.

Man gör både Brut- och Demi-Secvarianter med varierande dosage. För vit Crémant måste användas minst 70 % Chardonnay, Pinot Noir och/eller Trosseau och resterande del får balanseras upp med Poulsard och/eller Savagnin. 
För rosécrémant måste basen utgöras till minst 50 % av någon av Juras tre röda huvuddruvor, men tillsats av Chardonnay och Savagnin är tillåten därutöver.

I praktiken görs den mesta vita Crémant på Chardonnay och den röda/rosé på Pinot Noir. Vit Crémant från Jura anses generellt hålla hög kvalitet jämfört med dess motsvarighet från andra franska regioner och det till ett konkurrenskraftigt pris.


Domaine André et Mireille Tissot i Montigny-les-Arsures, drivs idag av sonen Stéphane Tissot med hustrun Bénédicte. Man odlar biodynamiskt och har en stor bredd med alla Juras vintyper och var den första producenten som började med terroirspecifik Vin Jaune. Vinerna kan provas och köpas i deras butik i centrala Arbois. En del av dem brukar säljas på systembolaget vid tillfälliga släpp. Vissa kan privatimporteras via den svenska importören TM Kvalitetsviner.

Crémant du Jura Indigène Nature 
är ofiltrerat, odegorgerat och gjort på 55% Chardonnay, 35% Pinot Noir, 5% Poulsard och 5% Trosseau bjuds ögat på en underbart vacker ljust gyllengul färg som är lätt opak av fällning.
Doften är  åtminstone initialt förvånansvärt liten med gula äpplen och inslag av öljäst och ingefära. Moussen är finbubblig men ganska flyktig. Ändå blir vinet oemotståndligt i munnen med fin fruktighet från gula lätt bokna äpplen där den höga syran omsluts av en antydd fruktsötma men med ett torrt, brödigt, svagt jästigt avslut innehållande ett stänk av weissbier. 

Charmfaktorn är gigantisk och vinet försvinner nedför våra strupar snabbare än gratischampagne på en studentfest.



torsdag 24 oktober 2013

Domaine Labet, Gamay La Reine 2012, Jura








Domaine Labet håller till i Jura.
Numera håller man även till i Kronevins källare på Østerbro i Köpenhamn. 
I alla fall en stor del av deras sortiment. En del flaskor hamnade dessutom hemma hos oss. 
Några dagar senare ser vi på Twitter att Nomas chefssommelier Mads Kleppe också provat Labet-utbudet hos Kronevin. 
Vi (eller han..?) är i gott sällskap med andra ord.

Det ursprungliga Domaine Labet skapades av Alain och Josie Labet 1974. Den genomsnittliga årsproduktionen ligger på 50000 flaskor. 1,5 ha är avsatt för rött vin där druvfördelningen i odlingarna är 47% Poulsard, 35% Pinot Noir och 18% Trosseau. 7,5 ha med 77% Chardonnay och 23% savagnin används till vitt vin.

Julien Labet’s "domän" som detta vin kommer från, föddes 2003 då 3 ha avknoppades från de ursprungliga 12. Årsproduktion i genomsnitt 8000 flaskor, 90% Poulsard och 10% Trosseau på 0,8 ha mark medan resterande 2,3 ha används till 75% Cahardonnay och 25% Savagnin.

Sedan 2012 håller han och de två syskonen i rodret för hela Domaine Labet och hans avknoppade delar är nu åter sammanslaget med övrig vinmark.

Direkt på volley av första doftintrycket står det skrivet Jura i det olfaktoriska systemet som har direktförbindelse med våra mest primitiva hjärnvindlingar. Hönsburen, kalkmineralerna, szechuanpepparn och sedan den lätta sältan, den fina syran och bäriga ljusröda frukten i munnen.
Men är det en pinot? Nja lite väl ofokuserat och utan den där typiska kryddigheten. Trosseau? Inga tanniner alls. Poulsard? Borde ha lite vitpeppar och möjligen ytterligare lite glesare struktur och lenare textur. När vi dessutom kan ana en lätt blåfruktighet förstår vi. 

Det här är Juras enda vin gjort på 100% gamay. I alla fall enligt den alltid så vänlige Lasse Kruse Rasmussen på Kronevin. En bonus vid köp av ett gäng andra Juraviner.

La Reine är huvudsakligen chardonnaymark men det finns även en del gamaystockar från 1973. Nordostläge 250 m ö h. 
Charmigt, gott och lågalkoholigt läskande.
Fantastiskt kul att prova för en jurafreak.




söndag 20 oktober 2013

Giro d'Italia del 2











Andra och sista etappen klar. 13 viner för 200kr + två extraviner som CiaoAlba-deltagarna hade vänligheten att bjuda på.
Pietro Rinaldis "Vigne di Hortensia" Langhe Arneis är väl värd att nämna. Friskare och med betydligt bättre syra än tidigare viner jag provat med denna piemontesiska vitvinsdruva. Finns i beställningssortimentet liksom Feudi San Gregorio som var den bättre av dagens två Greco di Tufo.

Antonellis Sagrantino valdes för att den skulle vara typisk men lite mindre skoningslös mot tandköttet än Caprais ekmonster. Upplevdes ändå som tanninmässigt tuff utan mat. Med kött och fett är den i sitt rätta element kan jag lova.

15,5% stod det på Cannonauflaskan och ändå var det så pass bra balanserat.

Primitivo är ursprungstypiskt för Puglia men inte riktigt vår grej, inte denna gången heller.

Däremot är d'Angelos Aglianico pålitligt. Enormt mycket vin för 120kr

A Vitas Gaglioppo i samma prisläge från Cirò är också riktigt bra. Ser ofarligt ut på den glesa ljusröda ytan men har en inneboende kraft som ber om en köttbit som tilltugg.

Äntligen har Graci Etna Rosso släppt vinbärstonerna som stört lite innan. Nu var det både elegant och kraftfullt med sin aromatiska järnmineralitet och balanserade tanniner.

SP 68 står sig men kändes bärigare än det brukar och när det inte vankas mat och man har blivit hooked på Occhipintis rena frappato så försvinner det lite orättvist i mängden.

Promis skulle representera supertoscanområdet Bolgheri men inte ger det väl något bestående intryck? Ganska tråkigt och tillrättalagt opersonligt...

...till skillnad från vår trotjänare Il Molino di Grace. Det må låta tjatigt men mycket bättre matvin för pengarna är svårt att hitta. Halva priset mot Promis men lika välgjort och garanterat större personlighet.

Vad vore väl ett giro utan en Brunello? Casanova di Neri gör bra grejor och det här är inget undantag. Man känner direkt att det här andas kvalitet. Lustfylld doft och silke på tungspetsen trots sin relativa ungdom.





Piemonte





Pietro Rinaldi Vigne di Hortensia, Langhe Arneis 2011





CiaoAlba(SB,BS)
Campania Greco di Tufo Aminea 2011 (Cantine degli Astroni)
CiaoAlba(SB,BS)
Campania Greco di Tufo dei Feudi di San Gregorio 2012 SB

Abruzzo

Valle Reale Montepulciano d'Abruzzo 2009

SB

Abruzzo

Umani Ronchi Montepulciano d'Abruzzo "Bianchi "2012

SB

Umbrien

Antonelli Sagrantino di Montefalco 2005

Carlo Merolli

Sardinien

Giovanni Montisci Barrosu, Cannonau di Sardegna DOC 2008
Cibi e Vini

Puglia

Emera 2011 Anima di Primitivo Manduria

Carlo Merolli
Basilicata
2006 "Donato d'Angelo" Aglianico del vulture DOC (d'Angelo)
Carlo Merolli

Calabria

A Vita Cirò Rosso Classico Superiore DOC 2010

Cibi e Vini

Sicilien

Graci Etna rosso 2011

BB-Vinimport

Sicilien

Ariana Occhipinti "SP68" Sicilia Igt 2012

Cibi e Vini

Toscana

"Promis" 2008 (Angelo Gaja, Ca'Marcanda, Bolgheri)

SB

Toscana

Il Molino di Grace Chianti Classico 2008

BB-Vinimport

Toscana

Casanova di Neri, Brunello di Montalcino 2007

SB

tisdag 15 oktober 2013

Gamay från Auvergne: Vincent & Marie Tricot "Les petites fleurs" 2011


Gamaydruvan ligger oss varmt om hjärtat och förknippas naturligtvis med Beaujolais i första hand. Att det fanns en lokal inhemsk variant vid namn Gamay d'Auvergne som odlas i just Auvergneområdet i Centralmassivet visste vi inte förrän vi fick nys om detta vin via Vin&Natur.

Côtes d'Auvergne ligger så långt ner i sydost att man har svårt att tro att det tillhör Loires AOC, men så är det uppenbarligen. Nu är just detta vin inte AOC-klassificerat men kommer icke desto mindre från denna region med Clermont-Ferrand som huvudstad, c:a 15 mil rakt väster om Lyon. Här finns en hel del utdöda vulkaner och gamla lavaströmmar men annars handlar det mest om gnejs och granit i det stora hela. Sannolikt är Auvergne mer känt för sina ostar än för vinerna.

Gamay d'Auvergne är en liten druva med skal som lär tåla sjukdomsangrepp bra, vilket gör att den lämpar sig för ekologisk vinodling som är vanligt i området.

Vincent & Marie Tricot är just ett sådant producentpar där de 5 ha vinmarkerna är ekologiskt certifierade sedan 1972(!) och präglas av lera, kalksten och vulkanisk jord.
Förutom denna kolsyrejästa och ofiltrerade Gamay d'Auvergne uppväxt på fibertank, gör man ett halvt dussin viner till, allt från Vin Paille till Pinot Noir, lite olika år från år.

Naturligt fruktiga gamaytoner med hallon o blåbär och den där underbara kalkiga mineraliteten redan i näsan. Inga som helst gödselstackar eller fågelburar utan egentligen bara rent o klart som en porlande bäck nerför Massif Central. Macération carbonique eller ej, här finns det baskemig inga godistoner av vare sig vingummi eller annat. I det närmaste tanninfritt med lite drygt medelhög syra och naturlig frukt även i munnen. Det enda som möjligen är på nedåtsidan är den där minimala aspartamliknande beskan utan sötma (det där som skiljer aspartamsötma från sockersötma), som jag uppenbarligen verkar vara lite känslig för just nu. 

Enkelt, lättsamt, drickbart och naturligtvis extra trevligt och spännande när det är från ett lite mindre känt område.

Källor: 
http://www.wineterroirs.com/
http://www.vinnatur.se/

söndag 13 oktober 2013

Höstprovning på Sturkö


Vinosapien har bjudit till provning och vi kör genom ett mulet Skåne tills den grå himlen spricker upp i höjd med Kristianstad och ett färgsprakande höstlövsscenario uppenbarar sig.
Det här är vackert! Skärgården är vacker. Flera av vinerna skall också visa sig vara både vackra och av mycket hög kvalitet.
Med oss förutom värdparet med vinvän, är Italienska viner (jodå här och här får ni mer kött på benen från provningen) och ett icke oansenligt antal viner, både oöppnade och rester från de senaste dagarna.
Kanske kan man säga att kvällens största lärdomar för egen del är följande:

  • Många viner verkar inte tåla ett dygn i kylskåp så bra som jag trodde när de jämförs med mer färsköppnade flaskor. Kanske tydligare för röda än för vita, om det inte bara är slumpens skördar just denna kväll. Poäng är därför inte satt på sådant där vi bara provat andras slattar.
  • Nu vet vi hur Rioja skall/borde smaka. 
  • Nu vet vi verkligen hur Cabernet Franc skall smaka.




Scarzello, Barbera d'Alba Superiore 2007
Hyfsade syror, 0 tanniner, italiensk frukt. Kan bara vara en barbera och det är tydligen inte vilken som helst, men visst känns den lite slatt-slapp utan den där typiska skärpan i syran?



Félsina, Rancia CC Riserva 2006
Slatt-slapps-begreppet har redan konsoliderats. Ännu tydligare här. Visst tänkte man sangiovese men inte på den här nivån. Bra årgång och allt.



Librandi, Duca San Felice Cirò rosso Riserva  DOC 2009
Den här följde med en beställning från Televino. Enligt deras beskrivning har druvmusten endast kommit i kontakt med ståltank och flaska och är ändå klassificerat som riserva. Man undrar ju hur de kalabriska klassifikationsreglerna fungerar? Två glas i Gambero rosso och årgång 2008 fick tre! Librandi är den största (men utifrån detta inte den bästa) ciróproducenten. Reduktiv med svavel, lite syditalienska russintoner annars mest obestämbar faktiskt ganska ofräsch frukt och gaglioppotanniner. Det här var ju inget bra alls. Var det defekt?
80?




Judit Bott, Tokaji Hárslevelü Határi 2012
Tropisk frukt med ananas. Sälta i mineralerna, antydd fetma lätta syror.
Ungern är spännande men just detta är inget för syrafantasten. Fast lite mat till så...
86-




Domaine Pinson, Chablis Grand cru Les Clos 2005
Även detta en dag(arna?)-efter-rest. Kanske är det därför fräschören saknas. Mineralitet men ej så hög syra som väntat. Platt frukt. Aspartamliknande beska fast utan sötma. Inte Les Clos som jag tänker det. Dock orättvist att bedöma.



Bürklin-Wolf, Deidesheimer Kalkofen 2001 
Pfalzriesling som smakar Alsace. Balanserad petroleum, honung, fruktigt. Tar för sig på ett chosefritt vis. Gott helt enkelt!
87




Zidarich, Prulke 2010
Nu börjar det hända saker! Som gammal ölprovare får man direkt på första sniffen flashbacks till amerikansk ale med amarillohumle och aprikospuré med en liten flädertouch. För bara ett år sedan visste jag knappt att detta fanns men eftersom Ingvar vid tidigare träffar haft godheten att sprida dessa elixir från Carso associerar man omedelbart till Friuli även om vinet kommer från IV denna gång.
Det här är väl avvägt, elegant och rent, mjukt och fylligt med bra längd. Hade syran varit snäppet högre hade detta varit en riktig fullträff. Ändå kvalar det in på dagens topp 5.
91



Melini, La Selvanella 2008
Det här var det faktiskt inget fel på kvällen innan. Men efter ett dygn har det inte mycket att ge. Saknar både djup och komplexitet, särskilt jämfört med...
86-




Castello di Volpaia 2008
...som funkar hyfsat men ändå utan att ge något bestående intryck. Kändes lite väl chokladigt när det var nyöppnat.
87+



Daniel-Etienne Defaix, Chablis Premier Cru 2002
Mogen gul frukt. Minimal sötma. Mineralsälta. Helt utan fat. Känns yngre. Bra spänst trots ålder.
Ja, så blev noteringarna. Det här skulle man kunna tro var Grand Cru jämfört med den tidigare Le Clos.
90



Szepsy, ÚrágyaTokaji Furmint 2011
Bra syror. Knappt kännbara fat. Lätt, friskt och höggradigt mineraliskt. Själv tänker jag Chablis igen.
Det är här vi förstår storheten med ungerska viner som man så tacknämligt får ta del av via Niklas Jörgensens Winevirtuosity
90




Peter Jacob Kühn, 2011Riesling Trocken Rutz Rebell 300 m NN 
Mycket florala toner med både vita o gula blommor, citrus, passionsfrukt. Rieslingflaska i magnumstorlek imponerar, men vinet i sig är bra nog.
88-




Domaine Bourillon Dorléans, Vouvray Demi-Sec1960
Korkat? Nej bara gammalt. Borde nog ha provats öppet men... 
Det pratas raggsocka och roquefortost. Själv tänker jag på det gamla badhuset i Trelleborg.
Komplext kan vi i alla fall fastslå och imponerande att det här fortfarande håller en restsötma och trots allt en icke oansenlig syra. Provade1979 års modell för någon månad sedan och den hade giftiga syror men knappt någon sötma. Det här var bättre. Kul att man kan få chansen att testa via Systembolagets beställningssortiment.
90



Trinchero Bianco 2007
60% Arnais 40% Malvasia
Lim, liniment, aprikos, persika, mkt parfymerat.
Nu har vi fått så mycket goda vita viner så det här kan vi inte ta till oss även om det är spännande med orangevin. Har svårt för den där parfymerade stilen. 
86



Clos Rougeard, Saumur-Champigny 2008
Jaha. Sådär. Då var det klappat och klart. Vi kan packa ihop provningen för i kväll. Det finns väl inget som kan slå detta??
Vinosapientips som man aldrig hört talas om, men när man läser blir man så sugen, så sugen. 
Kultproducent, åttonde generationens vinmakare (bröderna Jean-Louis och Bernard Foucault) som gör tre olika viner på Cabernet Franc. Traditionellt vinmakeri. Lagras på begagnade fat från premier cru-slott i Bordeaux.Två singel-parcelviner (Le Bourg respektive Les Poyeux) samt detta, det "enklaste", som är en blandning från olika vinlotter.  Producenten lär vara representerad på samtliga trestjärniga Michelin-krogar i Frankrike.
Extremt klart och rent i både doft och smak.
En polarvind över norra ishavet med ett perfekt moget svart vinbär eller två.
Inga gröna paprikor eller blad av något slag.
Hög fin syra. Kalk. Bitande små ettriga tanniner.
Elegans, skärpa och djup av sällan skådat slag.  
Undrar om inte detta var det bästa jag druckit eller så är jag bara fortfarande omtumlad. I alla fall det bästa Cabernet Franc har att ge. Så måste det vara.
95-96




Chateau Chasse-Spleen 2005
Stackars vin som kommer efter det förra. Detta är det tråkiga med den här typen av provningar.
För sig självt med en fet entrecôte skulle det här vara toppen! Det här är ju inte alls dåligt nu heller men känns närmast jolmigt i sammanhanget. Ändå är faten ovanligt snyggt använda. Men tänk om man i stället hade använt begagnade 1er cru fat som en viss Loireproducent... Vad hade hänt då?
Blåbärspuré, lätt rostade fat, svarta vinbär, lätt järnmineralitet Ganska bitande tanniner.
88



Feudo D'Ugni, Teorema 2007
Montepulciano. 
Rustikt kraftfullt, chokladton, maffiga tanniner. Vi trappar ner. Har fortfarande inte hämtat mig från Clos Rougeard.
85



Cappelano, Barolo Pie Rupestris 2007
Så. Återhämtningsfasen har börjat. Mkt välbalanserat och rent med en svag sötma. Traditionell bra barolo.
89+



Domaine Forey Pere et Fils, Vosne Romanée 1999 
AAAhhh! Vi är minst tre som tycker att detta är korkat. 



Jean-Paul Magnien, Chambolle-Musigny "Les Sentieres" 1999
Vi noterar: Inga fat. Mentol, jordgubbar, fin balans. Banalt tycker IV. Så inte vi.
90



R López de Heredia, Viña Tondonia Cosecha de 1994
Nu fattar man. Det är ju så här tempranillo var tänkt att smaka. Långt bortom dillkronor och kräftspad finns här mycket av både italiensk och fransk klassisk elegans och balans. När Vinosapien medvetet flashar lackkorken på flaskhalsen för undertecknad suggereras jag att tro att detta är något osvavlat och naturligt. Märkligt nog finns det inte mycket i vinet som motsäger detta.
Bra tanniner, lätt kryddigt. Spänstigt med bra syror. 
92



Domaine Rolet Vin Jaune 2003
Ok. Skippar betyget. Det går inte att särskilja vinets komplexitet, balans och skönhet från Comtéostens dito och sammanhanget där vi provar. Allt i en harmoni utan dess like. En upplevelse man som Jurafan aldrig glömmer! 



Domaine des Cavarodes Poulsard de Chemenot 2012 
Visst borde man sluta prova när allting är på topp. Ibland kan behövas en läskande avslutning och för oss Jura-fantaster duger väl en kalkstinn, läskande Poulsard. 
Kalkigt spritsigt mineraliskt. Den typiska fågelburen finns här och vitpeppar brukar hjälpa oss att skilja ut druvan från trosseau även om de kan vara väldigt snarlika.. Bra syra. 0 tanniner. Spänstigt och med en svävande lätthet. Både frukt- och färgassociation blir närmast smultron
88




Santa Maria/Colleoni Rosso di Montalcino 2011
Just när man trodde det var över kommer jag plötsligt på denna glömda slatt. Egentligen den enda i kväll som visar sig hålla mer än ett dygn efter öppning.
Jag trodde inte på den här årgången även om producenten är i högsta klass, men IV tyckte jag skulle satsa och Michael på BB-vinimport menade att 2011 faktiskt var bättre balanserat än 2010, hur det nu gick ihop. Odlat på hög höjd menade han. Jo men vadå då? Det var det väl 2010 också..
Här finns en lätt blåfruktighet som kan ha med årgången att göra. Kanske är det inte den mest typiska sangiovese vi druckit eller så har dagen varit för lång, men här finns i alla fall underbart skön frukt utan varm sötma, med drygt medelhög syra och en rejäl skopa tanniner. Trots allt en värdig avslutning på en fantastisk dag.
89

Jättetack alla, inte minst värdparet. Lärorikt, ögonöppnande och helt enkelt supertrevligt.



onsdag 9 oktober 2013

Le Rocher des Violettes, Côt Vielles Vignes 2011, AOC Touraine


Malbec är en duva man kanske främst associerar med Argentina.
Côt är en druva man kanske främst associerar med sydvästra Frankrike (Bordeaux och Cahors).
För den som inte vet är Côt och Malbec synonymer.

Argentina är kanske inte landet man främst associerar med Lessrof.
Lessrof gillar Loire.
För att göra livet lite mer spännande för oss odlas Côt i Loire.
Precis som för Cabernet Franc blir uttrycket naturligtvis annorlunda när det är svalodlat och präglat av Loire-Terroir.

Detta vin från Domaine Le Rocher des Violettes köpte vi av vinmakaren Xavier Weisskopf himself på plats i hans kalkbergsgrotta i Amboise, Montlouis sur Loire i maj 2012. Vi fick rådet att vänta med att öppna det minst 6 månader eftersom det var rykande färskt på flaska. För säkerhets skull väntade vi 16 månader.
100% Côt från 65-120 år gamla stockar på endast 1 ha kalk- och kiselhaltig ekologiskt odlad mark i AOC Tourain på andra sidan floden. Skördeuttag 25hl/ha.
Någon som blir sugen mer än vi?

Färgen är fortfarande extremt ungdomligt medeltät purpurblåröd. Vi bjuds på behagligt lätta biotoner o eneträ och får i alla fall doftmässigt lite gamayvibbar med blåbär, hallon o några björnbär varvat med violtabletter i både näsa och mun.
Lågvisköst och mjukt med elegant slank struktur men håller ihop väl utan att kännas glest.
Fin hög syra med kalkmineralitet och en lätt beska på slutet. Rikligt med fina lätt polerade tanniner. 
89

Yes!! Ännu har vi inte blivit besvikna på denne vinmakare. Han borde dessutom bli bättre och bättre med åren. Detta vin likaså. Det känns fortfarande ungt.

söndag 6 oktober 2013

Giro d'Italia del 1

Då har vi kört första delen av "Giro d'Italia" som är en ny kurs i två delar på Malmömunskänkarna.
"Inget prov, bara njutning" som det hette i reklamen. Kursen fylldes direkt...

15 regioner och 22 viner inköpta på Systembolagets beställningssortiment, Cibi e Vini, Carlo Merolli, Winewise, BB Vinimport, Superbest (Gobi Vin).
Vi valde medvetet huvudsakligen viner utanför  Systembolagets ordinarie sortiment. Liksom när man reser på riktigt kan man få chansen att vidga vyerna lite extra när man får guidning. Här i Skåne har vi ju ett betydligt större utbud än övriga Sverige om man bara tar sig de få milen över Öresund.

220 kr (utöver kursavgift) är väl inget dåligt självkostnadspris för att få prova igenom nedanstående vinlista? Misstänker att någon kan känna igen delar av den från denna och andra näraliggande bloggar där vi ursprungligen tipsats genom åren. Tack för det! Nu sänder vi kunskapen vidare.

Allra mest spännande att få prova Gravners anforavin som min kollega lyckats få tag på. Möjligen något platt frukt men komplext, svagt nötigt, mineraliskt med fin struktur, medium syra, lätt pepprighet och små fina tanniner, orangevin som det är.

5 Stelle klart bättre än väntat. Framför allt en bättre/godare representant för italienskt vin gjort på torkade druvor än vad amaronevinerna generellt är. Fina nebbiolotoner med jordgubbar o järn. Lite kola från eken men alkoholen på 15,5% märktes inte och inte fanns det någon störande sötma heller.

Stefan Vajas Lagrein är riktigt bra och verkar ha blivit uppskattad av deltagarna liksom Piemontevinerna, inte minst dolcetton och barberan.

Om två veckor håller vi del två med 11 viner från södra Italien.


Region Vin

Lombardiet


Bellavista Franciacorta Cuvée Brut (Chardonnay, Pinot Bianco, Pinot Nero)
Marche


Umani Ronchi, Casal di Serra Vecchie Vigne 2009 (Verdicchio)

Veneto Gini Soave Classico 2010 (Garganega)

Friuli-Venezia-
Giulia
Josko Gravner Anfora 2004 (Ribolla Gialla)

Trentino - Alto Adige
Weingut Stefan Vaja Südtiroler Lagrein DOC 2010

Lombardiet

Nino Negri, Sfurzat 5 Stelle 2007 (Chiavennasca)
Emilia Romagna
Lambrusco Il Fondatore di Sorbara Secco DOC Cleto Chiarli 2011

Piemonte

Giacomo Fenocchio, Dolcetto d'Alba 2009
Piemonte Cascina Tavijn,   Barbera d'Asti Riserva DOC 2007

Piemonte

Emanuele Rolfo, Roero Riserva 2007 (Nebbiolo)
Piemonte Pelissero, Barbaresco Nubiola 2007 (Nebbiolo)

fredag 4 oktober 2013

Château la Gurgue 2009


Château la Gurgue har 10 ha vinodlingar i Margaux och är klassificerat som Cru Bourgeois. Vinstockarna är c:a 30 år gamla och fördelade på 60% Cabernet Sauvignon, 35% Merlot och 5% Petit Verdot.

Claire Villars Lurton äger även Château Domeyne (Cru Bourgeois, Saint-Estephe) och Grand Cru Classé-slotten Château Haut-Bages Libéral (5:e cru, Pauillac) och Château Ferrièrre (3:e Cru, Margaux). Maken Gonzague Lurton är ägare till Château Durfort Vivens (2:a cru, Margaux).

Det lär således ha runnit en del högvalitativa viner nerför detta pars strupar men våra egna förväntningar på denna bordeaux är något nedtonade efter att det här vinet som var 100-lappen dyrare, inte riktigt levererat som vi hoppats i somras.


Klar blåvinröd medeltät färg. Det doftar underbart av körsbär, en näve svarta vinbär, nyvässad blyertspenna och ädel ek med fina vaniljtoner och Casco trälim. Klassiska bordeauxdofter och faten har glädjande nog en nedtonad rostningsgrad. Munnen bjuds på rikligt med ren körsbärig frukt med blåbär o lite svarta och röda vinbär, hög syra och måttligt med lätt sandiga tanniner. Minsann nästan lite italiensk i sin frukt- och syradrivna stil. Tämligen elegant och finstämd lättviktarbordeaux som säkert inte skall långlagras. I alla fall finns risk att andra och sista flaskan inte blir långlivad här hemma.
89

Ha! När hittade vi senast en så sympatisk bordeaux för det priset? Elegans och finstämdhet från 2009!? Kanske är det detsamma som glest och strukturlöst för fatfetischisterna... men för oss är det här vinet en riktigt glad överraskning med finess. Tyvärr verkar inte SB ha beställt hem 2010 enligt deras hemsida, men vi är ju bara några knapptryck från näthandlareuropa om det skulle knipa...

Inköpt på Systembolaget november 2012 för 197kr. Innehåller 50/50 Cabernet Sauvignon/Merlot.