Tack herr och fru Italienska Viner som också sammafattat sina intryck, special guests familjen @FGngen och inte minst till värdparet Vinosapien & A. Ja också Oscar förstås som övervakade det hela. Vi ser redan fram emot nästa gång.
Massiva syror och ren klar grönäpplighet utan brödighet som först får mig att tro att det inte är champagne. Kvalitén skvallrar om annat. Men hur trollar man bort jästcellsautolys?
Fin doft som ger löften om sötma men i munnen är det mest platt utan syror, snustorrt och alkigt med lite tångblåsor och sälta. Som halsfluss och jodgurgling. Jo jag erkänner, jag förstår mig inte på sherry.
Californio Syrah 2007 (HdV)
Lättrökt bacon, örter, syra o frukt med viss stramhet. USA är inte första tanken. Bra kvalitet o inga alltför kladdiga fat. Måste ställa om hjärnan till att Kalifornien kan erbjuda annat än drottningsylt o vaniljsås.
Bressan Pinot Grigio 2006
Gyllengul färg nästan som ljus bärnsten.
Fin lätt aromatisk doft med antydd sötma, pomeransskal, strandmalört och medicinalvätska som vi hittat i de få andra Bressanviner vi testat. Lätta tanniner och balanserad syra. Var hittar man intressantare Pinot Grigio?
Blåfruktigt bärigt med lite gröna toner. Svag
aspartambeska. Jag blev inte lika impad som andra.
Sattlerhof Gamlitzer Sauvignon Blanc 2013
Tips från @vinpratarna. Bra grejor även om Sauvignon blanc inte är en favorit. Vinosapien spikar ursprungslandet Österrike. Man är inte förvånad, men f-n vet om han inte kände igen flaskhalsen på något sätt, glaskork som det var.
Friskt och klassiskt fläderblommigt med svarta vinbär och förväntat distinkt hög syra. Bättre mineraler och lite sälta och komplexitet än NZ-SB men kanske inte som riktigt bra Sancerre. Somrigt och charmig utan att bli för mycket.
Domaine Le Rocher des Violettes La Négrette 2010
Hur länge ska det här ligga innan de järnhårda syrorna börjar lätta på greppet. Jag går igång på det här, men det är inget för känsliga tandhalsar. Här kan ni läsa tidigare synpunkter på vinet.
Gyllengult elixir från Ligurien som legat på skal, jag minns inte hur länge.
Blommig doft med syrener o gula blommor lätta stalltoner. Aprikosskal och fruktkött med svag beska o pomerans. Små fina tanninknorrar och ett suveränt matvin trots att vi saknar lite syra, men det kan ha med förra vinet att göra...
Domaine Ponsot Gevrey Chambertain Cuvée de l'Abeille 2002
Jordgubbar järn på primärsniffen. Kan det vara annat än pinot? Skulle i så fall vara nebbiolo innan vi sätter tänderna i det. Rent o fint med lite blåa toner o bredd och samtidigt viss skärpa i syrorna. Tanniner se vi knappt röken av.
Fantaststisk doft. Fin vaniljton. Jordgubbar järn
mineraler.
Ren underbar skyhög syra. Älskar de rena distinkta klarröda bourgognerna. Hur blir det här vid motsvarande ålder som det förra?
Carillon Puligny-Montrachet 1er Cru Les Perrières 2000
Vackert ljust gyllengult
Lite fudge på första inandningen men sedan mognad med tång, mineralsälta, ostdisk och valnötter.
Avrundat med drygt medelhög syra. Aahhh. Det här skulle jag vilja sitta och snacka längre med på tu man hand.
Emidio Pepe Trebbiano d'Abruzzo 2009
Aromatiskt med bra bredd o längd. Passionsfrukt, aprikos.Bra balans med måttliga syror.
En av flera stora ögonöppnare för mig i kväll. Så bra Trebbiano. Man har väl aldrig sett dess like.
P U R Régnié sur Granite 2012
Pors, granskott, kanel, blåfruktighet.
Syra kalk och granit och ändå så mjukt och lent.
P-U-R gör bra beaujolais. Det här är inget undantag.
P-U-R gör bra beaujolais. Det här är inget undantag.
Lätt chokladdoppade jordgubbar i näsborrarna.
Hög syra rejäla fina tanniner stramt ganska utvecklat i munnen.
Jag lovar. Det här ska icke mer glömmas bort. Bättre än mången Barolo och Barbaresco.
Jag lovar. Det här ska icke mer glömmas bort. Bättre än mången Barolo och Barbaresco.
Domaine Clusel-RochCôte-Rôtie 1999
Svarta vinbär, köttig frukt med härliga syror, elegans, sälta, tång, rök och allt annat vi kan önska av en högkvalitativ syrah.
Maxime Graillot & Thomas Schmittel Saint Joseph 2011
Och en riktigt bra syrah till, fast rena barnet vilket känns i syrahöjden. Bra tanniner bortom skön blå fukt och ett uns kanelkryddighet från faten, men det lär väl integreras med resten vad det lider.
Cormons Vino della Pace 2005
Det finns en röd tråd i IV:s vita viner idag.
Gyllengula aromatiska av hög kvalitet. Detta från Friuli är inget undantag. Svårt att spika druvsort bara. I alla fall alla 600...
Aprikos lite mynta, blommor och fullt med aromatik
Bra syra fin frukt, mjuk textur. Finns inget att klaga på någonstans.
Olivieras Colheita Malvazia Madeira 1990
Nu skruvar värden upp nivån ytterligare. Ok, vi fattar, det är såhär madeira ska smaka. Fin syra lite bränd frukt och nötighet. All det där som sherryn tidigare i kväll saknade. Syran mina vänner, syran. Det är den som avgör allt.
Perfekt till parmeggiano som Niklas Jörgensen tipsat om. Hatar ordet klockrent, men inser att det måste användas här.
Cascina Tavijn Barbera d'Asti Superiore 2007
Ibland tänker man på en producent utan att komma på vad det är för för någon. Känner igen bioäpplena, syrenerna och stalltonerna men kom inte på det där sista avgörande. Tyckte inte syrorna var så distinkta som vi minns detta och tolkade det därför inte som en Barbera. Men det är klart, det har ju några år på nacken. Ett seriöst matvin som vanligt. Aningens fruktsötma och mer tanniner än förväntat. Qualità!
Clos du Papillons Savennieres 2002 (Moelleux)
Jag älskar Moelleuxvinerna med sin lätta sötma och skön Chenin Blanc-syra även om det just i det här fallet kanske borde finnas mer sockermolekyler för att matcha både glass och rabarberkompott. Det här skulle man nog sitta och sippa på egen hand på verandan en sommardag. Oj så gott.
Marchesi di Barolo - Barolo 2008
Lite parfymerad sötma och viss elegans. Stram men ganska okomplicerad. Bra men vi köper inte mer eftersom utbudet av barolo i den här prisklassen är så stort och det finns mer att hämta på annat håll.
Pietro Rinaldi Barolo Monvigliero 2008
Vi har tidigare bara druckit Monvigliero från Burlotto. Det här importeras genom Skånebaserade Ciao Alba som även ordnar vinresor i Piemonte.
18-22 månader i stora ekfat. Fint rökiga mineraler och jordgubbar. Rejäla tanniner, hög fin syra som sig bör. Komplexitet och potential men ack så ungt fortfarande. Pietro Rinaldi vill vi prova mer av, gärna äldre versioner. Även hans Barbaresco lär vara utmärkt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar