200 italienska viner

OK, vi erkänner.
Vi har syndat.
Varit otrogna.
Alldeles för ofta har vi på sistone låtit oss förföras av små nätta naturliga fransyskor från diverse mer eller mindre obskyra AOC.

Vi inser att vi har försummat vår första stora kärlek Italien.
Vad är väl Arbois, Auvergne och Fiefs Vendéens Brem mot Barolo, Barbaresco och Chianti Classico.

Så vi får försöka göra vårt bästa för att bikta oss.
Är 200 italienska viner tillräckligt för att vi skall bli förlåtna?

Vi var inte där för två år sedan men denna gång tar vi oss till Ørestad i utkanten av Köpenhamn där mässan 200for200 hägrar. 200 DKK för 200 danska viner låter som en bra deal, även om erfarenheten har lärt oss att det där med mässor är vad det är. Trångt och svårt att komma till både viner och spottkoppar (även om det sistnämnda sällan beror på att folk spottar). Vi har därför valt eftermiddagsflighten eftersom kvällspasset lär vara fullt av danskar som förfestar med finvin till billig penning.

Roligt med sådana här tillställningar är inte minst att få träffa producenterna live. Toscavini som är ena arrangören av evenemanget har vi inte handlat av tidigare men BBVinimport och dess viner är i mångt och mycket kända av oss. Bara det att träffa personerna bakom Santa Maria/Colleoni, Castell'inVilla och Il Molino di Grace höjer temperaturen för oss. Annars blir totalintrycket faktiskt lite slätstruket. Kanske har förväntningarna varit för uppskruvade, kanske har inte alla tagit med sina bästa viner, kanske har vi tröttnat på storprovningar där vi ju har svårt att upprätthålla koncentrationen trots idogt spottande och att vi fokuserar på bara ett fyrtiotal viner. Det enda vi sväljer är faktiskt Colleonis Brunello och Castell'inVillas Riserva.
Glöm inte,
Alkohol skall väljas med omsorg.
Kvalitet framför kvantitet.

Marino Colleoni, Santa Maria

Santa Maria/Colleoni

Livet är underbart när både vinerna och vinmakaren bakom är lika sympatiska. När resan styr mot Toscana får Marino och Luisa Colleonis vingård bli en anhalt.

Rosso di Montalcino 2011

500 m ö h och norrläge ger ett fruktigt vin utan alkohol el värme trots den varma årgången.

88

Brunello di Montalcino 2008

Jordgubbe, mynta, fina närvarande men ganska milda tanniner. Ungt, men mio dio så goda viner den här mannen och hans fru gör!

91-92

Coralia Pignatelli, Castell'in Villa

Castell´in Villa

Här har vi ett annat givet kommande resmål. Bakom den lilla damen Coralia Pignatellis försynta och näpna yttre döljer sig en vinmakarkraft av guds nåde.

Chianti Classico 2009

Denna årgång har vi hoppat över att köpa, eftersom vi tänkt att det inte blev så elegant som vi helst önskar. Mycket riktigt är den väldigt fruktig och drickbar redan nu. Coralia bekräftar det vi gissat, att hon inte tycker om de varmaste årgångarna och inte heller nya fat. Själsfrände. Man blir nästan förälskad i henne.. eller ja, i hennes viner i alla fall. Vi kan knappt bärga oss tills 2010 släpps. 2006-2008 har vi tidigare tyckt ligga i 90poängsklassen och måste vara bland det mest prisvärda man kan hitta i Chianti Classico.

87

Chianti Classico Riserva 2008

3 år på 78 hl slavonska botti känns som en textrad vi kan sjunga om och om igen. Ljuv musik för våra öron.

Lättsamt surkörsbärigt, mineraliskt, lite spretigt ungt men högst lovande. Enligt Coralia kan man lagra dessa viner i säkert 50 år. Hon berättade hur hon nyligen druckit ett från 1971 som fortfarande var vid god vigör. Imponerande!

90-91

Poggio delle Rose 2008

Enligt BB-vinimports hemsida har detta vin gjort på 100% sangiovese vistats 18 månader på nya fat. Enligt vinmakerskan använder hon bara gamla barriques. Hur som helst är faten behagliga och redan välintegrerade i övriga dofter och smaker.

Komplext, mineraliskt, väl fokuserat.

90

Santacroce IGT 2007

Fruktig varmt, lite väl publikt i vårt tycke.

50% sangiovese 50 cabernet sauvignon

87

 

Tiziano Vannoni, Il Molino di Grace

Il Molino di Grace

Vår favoritbaschianti efter Castell'in Villa i denna prisklass. Riservavarianterna lite mer semimoderna och inte riktigt lika rena.

Chianti Classico 2010

Ung lite spretig men mycket lovande. Ren frukt

89

CC Riserva 2007

Fruktig, körsbär med tunn chokladhinna. Blandade fat med botti, tonneaux och barriques. Integreras med åren. 

88

CC Il Margone 2007

Mer choklad och aningen kaffe från franska barriques. Körsbärigt fruktig. Välgjord men något för tung för oss.

87

Gratius 2005 

Mjukare tanniner, spretig ändå.

85

Gratius 2006

Fin koncentrerad frukt, en hel del fat men ändå inte störande. Balanserade tanniner. Det är nog årgången som gör detta till ett vin i vår smak.

88

Gratius 2007

Mintchokladkaka o surkörsbär, ungt lite kantigt trots all värme o alkohol

85

Renato Vacca, Cantina del Pino

Cantina del Pino

Det här har vi testat delar av tidigare. "Ovello" vill vi köpa när det är dags för 2010. Seriös producent.

Barbaresco DOCG 2009

Fruktigt med balanserade tanniner utan större komplexitet

85

Barbaresco Albesani DOCG 2009

Lite mer lera i jordmånen ger ett strukturerad ganska fyllig barbaresco med bra bett i tanninerna. Ett svalare år så...

87

Barbaresco Ovello DOCG 2009

Sand och kalksten ger lättare struktur med elegans och rejäla tanniner. Det här är bra!

89-90

Casanova di Neri

Välkänd producent som vi har god erfarenhet av sedan tidigare. Denna gången besvikelse kanske för att ribban lagts högt av föregående producenter.

Rosso Sant Antimo 2009

Varmfruktig enkel

82

Rosso di Montalcino 2011

Fat, värme, fruktdriven

86

Brunello di Montalcino 2008

Mineralisk, balanserad frukt. Traditionellt tillverkad men ändå en del ektoner. Blir naturligtvis mycket bättre med lagring.

88

Brunello di Montalcino Tenuta Nuova 2008

Enkelmark och modernt gjord med 30 mån lagring på barriques till större delen. 

Välfatad, varm överextraherad alkoholgigant (15%). Var finns brunellofinessen?

85-86 (SIC!)

La Rasina

Rosso di Montalcino 2011

Enkelt, sv vinbär dominerar

84

Brunello di Montalcino 2008

Kantiga tanniner, finessfattigt

86

Brunello di Montalcino 2007

Alkoholigt, varmfruktigt, kaffe diesel

85

Brunello di Montalcino Il Divasco 2007

Cassis choklad

86

Armilla

Rosso di Montalcino 2011

Brunello di Montalcino 2007

Brunello di Montalcino 2008

Generellt lite obalanserade utan större finess. Cassis o choklad. Känns fatiga, alkoholstarka trots bara stora fat på pappret.

Solaria

Rosso di Montalcino 2012

Rosso di Montalcino 2011

Brunello di Montalcino 2008

Fruktiga och extraherade. Enkla och utan elegans. 

Ceste

Roero Riserva DOCG 2009

Barbaresco DOCG 2009

Barolo DOCG 2008

Uppges vara traditionellt gjorda men väldigt fruktiga och ganska varma. Även 2008

Chicco

Nebbiolo d'Alba Mompissano DOC 2011

Roero Riserva valmaggiore DOCG 2009

Barolo Rocche di Castelleto DOCG 2009

Generellt ganska obalanserade med värme

Metodo Classico Cuvee Zero Rose 2007

Om inte annat så är det lite spännande med mousserande rosé gjort på nebbiolo.

Cornas och Jean-Luc Colombo med Munskänkarna i Lund

Medan danska bloggare skriver underhållande och förfasas över Rhônes ändalykt med högalkoholiska, obalanserade viner slår vi oss själva till ro med den direkta motsatsen tillsammans med Lundamunskänkarna på Grand Hotel i Lund.
Här vankas det norra Rhône, Cornas och en producent vars ledord är organisk odling, frukt, låg alkohol, lite fat och balans. Allt enligt den unga vinmakerskan Laure Colombo som kommit till Lund för att berätta om familjeföretaget och låta oss smaka vinerna.

Fadern Jean-Luc Colombo som startade det hela kom som farmakolog till Cornas 1982 och köpte upp mark. Numera äger man 15 ha av Cornas drygt 100 ha och företaget agerar även som négociant och säljer viner från hela Rhône-dalen. Han har också odlingar nära födelsestaden Marseilles.
Jean-Luc räknas som en pionjär i Cornas med sin kombination av organiskt odlingssätt och modern vinframställning. Efterhand har konsultverksamheten vuxit och han har arbetat med många kända vinproducenter som t ex Domaine de la Janasse och Chapoutier och naturligtvis inpirerat andra yngre och mer okända franska vinmakare. 2010 var premiärårgången för Laure som numera har huvudansvaret för det egna vinmakeriet i Cornas.
Man nämner inte ordet biodynamiskt men arbetet görs utan användande av pesticider eller andra kemiska bekämpningsmedel. Biodiversitet och värna om insekter och naturen i stort känner vi igen från många håll nuförtiden men här hör vi det från en av de tidigaste förespråkarna.

Cornas är en mycket liten appellation som utmärks av sina enormt branta sluttningar 125-400 m ö h. Mycket av arbetet görs därför utan maskinell hjälp och man får ibland t o m använda livlinor i vingårdsarbetet. I vissa delar använder man häst för plogning eftersom sluttningarna inte möjliggör att använda traktoroch ändå finns risk att jordarna rasar ner för branten om man inte är försiktig.
Appellationen ligger mellan två kalkstensförkastningszoner och jordmånen består huvudsakligen av lätt sura granitjordar med svart glimmer.
Utmärkande är också att området är mer skyddat från le Mistral än övriga norra Rhône i stort, vilket ger mindre temperaturvariationer och klimatet benämnes ibland som kontinentalt, ibland som medelhavsklimat. Ofta skördar man tidigare i Cornas än i de andra norra Rhône-appelationerna pga något högre genomsnittstemperatur. Vinerna har inte sällan en fruktigare karaktär än vad flera av appellationerna längre norrut ger. Endast röda viner på druvan syrah produceras.

Les Pins Couchés Rosé
40% Syrah, 40% Cinsault, 20% Mourvèdre

Typisk blek ljusrosa provencalsk roséfärg

Tuttifrutti, gula blommor, anis i näsan.

Viss fetma i texturen och nästan lite eldigt eller pepprigt med svag slutbeska. Lite mer syra för oss som gillar det hade gjort det här så mycket friskare.

83

2011 La Belle de Mai Saint-Péray (Blanc)
60% Rousanne 40% Marsanne
Anis, viss blommighet, lite citrus, balanserad fatton
Mineralitet med viss sälta, måttlig syra. Bra till mat.
84

2010 Cornas Les Méjeans

Ligger längs ner vid foten av branten där mer näring som sig bör ger större skördeuttag och mindre koncentration. Friskt lättdrucket fruktigt ganska okomplext vin med svarta vinbär, körsbär, lakrits. Lätt pepprighet på slutet. (BS 239kr)

85

2010 Cornas Terres Brulées

Lite högre upp i sluttningen från 20 odlingslotter m olika åldrar på stockarna

Fin lätt vaniljton från fat, svarta vinbär, björnbär, oliver, garrigue.

Tätare struktur, medelfylligt med elegans. Fruktig, hög syra, ganska beskedliga tanniner. Väldigt drickbart trots sin ungdom. (BS 359kr)

89

2009 Cornas Terres Brulées

Lite syltigare björnbär med ngt rundare syra än 10:an, högre alkoholkänsla, kraftfullare och rustikare.
(BS 359kr)

87

2010 Cornas Les Ruchets

Single parcelle 250m ö h från branta Chaillotsluttningen.

Lätt svartpeppardoft, fin lätt vanilj, mineraliskt m antydd rökighet, lakritsrot o gula blommor. Elegant fruktig med röda o svarta vinbär. Frisk men balanserad syra. Mer norraRhône-syrahtypiskt m lätt pepprighet och björnbär.

Ungt men oj så gott!

91

2009 Cornas Les Ruchets

Mkt fruktigt, mindre stramt, mindre elegans, mediumsyra, mediumtanniner.

88

2006 Cornas Les Ruchets

Mer komplext, floralt och lite örtigt, stramare mineralitet, något torrare medium+ tanniner, mkt bra balans. Ligger någonstans mitt emellan 2009 och 2010 i sin stil och kvalitet men såklart mognare. (BS 625 kr)

90+

2005 Cornas La Louvée

Upp till 90 år gamla vinstockar från "La Côte"-sluttningen i söderläge.
Stor doft. Lite mognare, kraftfullare med mer fatkaraktär av kaffe och lite choklad. Mörka björnbär, blåbär, svarta körsbär och lakrits. Hög syra, medium+ tanniner. Dröjer kvar väldigt länge i munnen. Ingen favorit men visst är det ett riktigt bra vin. (>700 kr)

89

2002 Cornas Les Ruchets

Upp ett snäpp på komplexitetsskalan, lätta mognadstoner, mjölkchoklad o lite getost. Lyxiga fat med svag vaniljton Fortfarande tydliga men nästan silkiga tanniner. Mjukt för tungan men fortfarande mkt fruktigt och med fin syra. Utmärkt balans. Fantastiskt vin med elegans och vitalitet trots åldern. Enda glaset som inte spottas alls...

92

2003 Cornas Les Ruchets

Oj sån skillnad och så intressant det blir att jämföra årgångarna såhär. 2002 anses generellt vara en svag årgång i norra Rhône till skillnad från 2003 som fått högt betyg. Ändå uppskattar vi inte detta lika mycket som 02:an. Betydligt rustikare med mörkare frukt, lätt sötma, mindre elegans, mer fatdominans. Kanske orättvis bedömt efter det förra vinet. En matbit till detta och utanför en sådan här provning så hade det säkert uppfattas lite annorlunda.

88

En producent som verkar veta hur och när man använder fat på ett seriöst sätt för att lyfta fram vinet utan att förstöra karaktären.

2010 verkar vara en ruggig årgång även i Cornas. Benämnes av Laure som terroirvintage till skillnad från 2009 som är mer fruity vintage. Vi vet ju vad vi själva tycker bäst om...

Fin provning till fantastiskt pris. 200 kr för alla de första 9 vinerna och en 50-lapp vardera för de två sista extravinerna. Tack för det Munskänkarna i Lund och vinmakerskan!

Bloggvinprovning #3

Vinprovandet verkar inte ha tagit semester med tanke på att det bara är två veckor sedan senast vi träffade våra vin- och bloggfränder fam. Italienska viner, Vinosapien och Billigt Vins båda bloggare Jörgen och Ingvar. Denna gång är sistnämnda värd. Jämfört med förra mastodontprovningen hålls ett betydligt behagligare tempo med tid för reflektion både kring vinerna och livets väsentligheter i övrigt och i en underskön omgivning. Hur ofta provar man vin i ett naturreservat bland betande kor och en frisk bris från havet på årets hetaste dag? Förutsättningarna kan väl knappast bli så mycket bättre.

Khareba Sparkling Wine Brut.
Trevlig inledning  men vem tänker Georgien? Äpplig doft, lätt fruktsötma, mineraler.
83+

Az agr Lamoresca Nerocapitano frappato 2011
Ljusröd med lätt tegelnyans
Fruktig, lättsam utan större mineralitet men lätt strävhet på slutet.
85

Occhipinti Frappato 2011
Djupare i både färg, doft, smak och komplexitet. Storartad liksom -10. Den där kalkbiten dessa druvor växer på är en guldgruva.
90

San Francesco Ciro Rosso Classico2006 (gaglioppo) 
Nebbiolotoner jordgubbar mineralitet. Tanniner. Etna? En av kvällens överraskningar. Inte en massa fat som vi trodde man hade där.
86-

Dom de Bellivière 2005 
Typisk Chenin Blanc-doft.
Kritiga mineraler, sötma som inte känns i doften
Apelsinskal m lätt beska i slutet som är åt det torra hållet.
85

Montenidoli Fiore 2010
Vernaccia från Toscana.
Mineraler och lustfylld frukt. Ngt klen struktur med lite tunn mjuk mitt. Viss sälta i slutet.
Ös på lite syra här och man hade tänkt Riesling och haft svårt att spotta.
84+

Rojac Malvazija 2003
Slovensk permanentvätska som efterhand övergår t mer vaniljartade fattoner Mediumsyra, medelfylligt lätt eldigt? Svag fatbeska o antydda tanniner
Växer efterhand. Äckelgott på något sätt.
84

Radikon Fuori dal tempo 2000 - IGT Venezia Giulia
Skalmacererat 40dgr
Ljust bärnstensfärgat inledningsvist lätt opakt, efterhand totalt ogenomträngligt.
Dansk ostaffär, torkad aprikos, madeiratoner.
Kvällens märkligaste vin. Man kan möjligen ana storheten i munnen de första sipparna. Flippar ur och dör framåt kvällen. Vad hände?
?

Kante Vitovska 2004 - IGT Venezia Giulia
Till synes ungdomligt ljusgulvitt. Lakrisalmineralitet. Mediumsyra. Lätt kryddighet
Ofattbart att det är så ungt. Det här är bra grejor men kanske lite anonymare än väntat och även här hade en högre syrahalt gett vinet en skjuts.
86

Bajta Sales Vitovska 2009 - IGT Venezia Giulia
Det doftar lösningsmedel.
Utslätad äpplig ton med ganska mjuk textur. Nja.
83-

Burlotto Barolo Monvigliero 2009
Jordgubbssaft med aspartamliknande artificiell sötma och tillhörande beska.
Då vet vi att förra flaskan inte var defekt.
Provad öppet. I annat fall hade man nog gissat en prislapp under hundralappen i alla fall.
82?

Château les Tours des Verdots 2008. AOC Côtes de Bergerac
Mjuk mörk frukt med visst tanninbett. Mediumplus syra. Behagliga lätta vaniljnoter men inget överekat. Inget stort vin men håller väl ihop och känns klassiskt på något sätt. 55% Merlot, 33% Cab S och 12% Cab Fr. Var är entrecôten?
87+

Sella Bramaterra DOC 2004
Fin ren frukt med jordgubbsdominans. Bra syra och rejäla men balanserade tanniner. Nu snackar vi elegant Nebbiolo. Här från norra Piemonte.
91

Doná Rouge 2006 Mitterberg IGT, Alto Adige)
Schiava + pinot nero.
Jordgubbar, körsbär, lite volatila toner, svag sötma viss eldighet. Bra syra, kraftfulla tanniner.
Aldrig hört talas om. Detta är sådant man aldrig fått chansen att prova utanför detta sällskap. Härligt!
86+

Giulia Negri Barolo "La Tartufaia"
Välstrukturerat med klassiska nebbioloattribut. Håll ögonen på denna producent. Det kommer vi att göra. På hemsidan går hon kaxigt ut med att tillhöra "Barolo Girls".  "Barolo Boys" i nya tidens anda?
90+

Olivier Guyot Gevrey-Chambertin prem cru Les Champeux 2009
Fin frukt med lätt pinotkryddighet.
Jordgubbe, lite körsbär. Bra tanniner som förvillar oss i avsaknad av alltför mycket fat.
Elegans och enkelhet i perfekt syntes. Så här skall en burgundisk slipsten dras!
92

Fennocchio Bussia Riserva 2004
Massor att ge fortfarande trots årgången.
Här snackar vi om hur slipstenar skall dras. Toppklass alla kategorier. Det är väl dags att sätta den där 95:an...
95

Bressan Rosantico
Kvällens vackraste vin med underbar orangeröd färg men jag faller inte för detta som många andra kring bordet. Aromatisk parfymerad kryddig. Det blir lite cointreau över doften fast utan klibbig sötma i munnen.
85

Klinec Medana Verduc 2003 - Goriska Brda, Slovenien
Efter tre toppviner på raken  är det inte lätt för varken Bressan eller detta att tillföra så mycket mer än att det är spännande med okända druvor från Goriska Brda precis på gränsen till Italien
Torrt kryddigt lite pepprigt orangevin.
Antytt oxiderat, medium syra
82?

Champagne Philippe Gonet Brut millésime 2007
Oj så fint den här munrensaren satt. Vi som ofta tycker att champagne är överskattat, i förhållande till priset i alla fall. Ibland ger brödigheten en lite fadd smak i munnen. Så icke här. Och vilka syror!
Hur var det nu? Torrt, kallt och gratis! Lägg till gott här!
90

Bricco Cardogno Moscato d'Asti 2012
Friskt halvsött, funktionellt, trevligt med underbara 6% är precis vad som behövs till desserten.
Bra timing även för detta.
85

Ronc di Vico Dolce 2008, Colli orientali del Friuli
Picolitto (Picolit, Piccolit) heter druvan. Finns nästan bara i Friuli.
Sött med svag botrytiston men utan klistrig sötma. Ganska bra syra Lite kryddigt.
85


Puuh..

Kompletterande betraktelser här

Kabinettgiganternas kamp: Egon Müller - Tim Fröhlich

Egon Müller anses av många som rieslingvinernas mästare medan vår favorit det senaste året har varit Tim Fröhlichs Naheriesling. Inte minst på kabinettfronten. Nu får väl sägas att vi aldrig har druckit Egon Müllers rieslingkabinett som först i våras hämtades hem från beställningssortimentet. Inte minst för att priset bär respekt med sig. Men är det någon gång det skall drickas är det väl så här mitt i sommaren och det känns oundvikligt att ha Schäfer-Fröhlichs kabinett som referens bredvid, även om ursprunget är olika.


Egon Müller Scharzhofberger Riesling Kabinett 2011

Ljust gulvit, minimal visuell spritsighet i botten på glaset. Något sluten doft som öppnar upp lite under första kvällen. Gula päron, lite ananas, citruszest, vita blommor och våt sten utan några skiffertoner. Medelfylligt, klart och friskt som källvatten med hög mineralrikedom av kalkkaraktär. Gula päron även i munnen liksom en del ananas men citrustonerna är mer åt apelsinhållet även om frukten är ganska stram. Återhållsam sötma och en överhuvudtaget ganska tight upprätad kabinett med drygt mediumhög syra och medium längd. Lätt, stram, daggfrisk och högmineralisk. 

92

Schäfer-Fröhlich Schiefergestein Bockenauer Kabinett Riesling 2011 
Ljust vitgul. Rikligt med små spritsiga bubblor som även noteras på tungan. Doftmässigt större och fruktigare med mer guläpplighet och lite gråpäron men även här riklig mineralitet med en hel del våt sten. Doften är också mer lustfylld så som bra Riesling kan vara med mer gula än vita blommor. I munnen är det också storleken större, rundare, fruktigare med en högre andel sötma men även något högre syra och minst lika rikligt med mineraler. Frukten i munnen är som i doften och smaken sitter i något längre än dagens kontrahent. Balanserad, friskt fruktig och mineralisk är nyckelorden.
92


Stilarna må vara olika men här får verkligen Egon Müller en match. Bockenauerkabinetten är faktiskt ännu bättre än när vi senast skrev om det för ett halvår sedan och trots halva priset slutar det med oavgjort. 

Ett plus i betyget för Müllers Scharzhofberger tillkommer under andra kvällen då den blommar upp med ett ökat djup och koncentration och ett fruktigare anslag, samtidigt som Bockenauer blir något plattare men det rör sig närmast om hårklyverier. Sistnämnda kan i alla fall med behållning drickas purung, medan Egon Müllers säkert är ännu bättre om det får ligga till sig lite.

Bättre än så här blir nog inte Riesling kabinett bortsett från årgångsvariationerna hos dessa tillverkare. Jo Forstmeister Geltz Zilliken Rausch kan möjligen ge de här bägge en match men där var 2011 en aning för söt för vår smak.

Schäfer-Fröhlich "Schiefergestein" 2011 Bockenauer Riesling trocken

Sommar är rieslingtid.
Även höst, vinter och vår är rieslingtid för den delen, men just nu råkar det vara sommar.
Häromveckan tyckte vi att Kellers Niersteinblandning från Rheinhessen helst skulle drickas till mat. Här häller vi Schäfer-Fröhlich i glasen och hoppas på en lite lättsammare och distinktare anslag på tunga och gom. "Schiefergestein" har vi inte provat innan men med tanke på hur god lillebror "Vulkangestein" var tidigare i vår, så är förväntningarna uppskruvade. Och visst infrias de!

Underbart lustfylld rieslingdoft späckat med druvornas motsvarighet till feromoner. Nyanserade frukttoner av ananas, passionsfrukt och lite citrus med limesaft. Svag men ack så rieslingtypisk dieseldoft av bilkö i färjeläge. Allt serverat på ett fluffigt moln av kalkmineraler. 
Medelfylligt i munnen där det råder en fantastisk balans mellan en kompromisslös skärpa och precision i syror, underbar kalkig mineralitet utan att slå över i samarin, citrus både som blomma och frukt varvat med såväl passionsfrukt, ananas som mandarin. Både så självklart och komplext.
Whoohooo!!!
92

149DKK på Atomwine eller 17.90€ på Belvini.

Domaine de La Cibellyne "Les Plosses" 2010 - AOC Arbois, Jura

Vem sa att man inte kan dricka rött vin till fisk?
Ute är det 25 grader och även här inne doftar det sommar.
Vi äter friterad rödspätta med potatismos/spenat och kombinationen med det här Juravinet är en veritabel fullträff. Poulsard och Pinot i okända proportioner.

Färgen är ljust blekröd med en lätt opacititet som redan innan första sniffet ger misstankar om ett naturvin. Bakom det översta pinot-lagret med lätt kokta jordgubbar och lingon finns mycket riktigt ett svagt stråk av nylagd fågelsand i bur och vi är direkt i Jura redan innan vi fått de karaktäristiska kalkmineralerna och den höga friska syran på tungan. Ett litet hallon kikar fram bakom en rabarberstjälk och när den för oss så Poulsardtypiska svaga vit- och szechuanpepprigheten kittlar våra gommar kapitulerar vi direkt. 
Sinnligt, djupsinnigt och ändå så elegant och lekande lätt att dricka. Om saft kan bli komplex så är detta resultatet.
Läskande minst sagt och Jura när det är som bäst! 
92

Läs mer hos Kronevin där vi köpt vinet.

Munskänkarnas praktiska trebetygsprov - epilog med Arianna Occhipinti Il Frappato 2010

Om man betänker att mångårigt mer erfarna provare än jag gått bet på Munskänkarnas praktiska trebetygsprov vid mer än ett tillfälle, inses att man förutom det rent kunskapsmässiga även måste ha vingudarna på sin sida och att summan av alla möjliga framgångsfaktorer helst skall råka sammanstråla den dagen man gör provet.
Nu råkade det bli så på första försöket och oavsett vad man tycker om meningsfullheten i ett sådant test och vad det egentligen mäter, är det naturligtvis väl värt att fira när man efter fyra veckors väntan får resultatet och godkännandet  i mailboxen.
Visst, detta liksom vinprovning överhuvudtaget är en väldigt världslig liten historia, men man skall icke förakta att det stora inte sällan ryms i det lilla och man måste tillvarata även de små glädjeämnena i livet oavsett hur viktiga eller oviktiga de må vara.

Samma tankar dyker upp när det skall plockas fram ett vin att fira med. Varför måste det vara så storslaget? Man läser ibland hur det druckits inte bara en utan tjogtals med olika champagner, svindyra bourgogner, bordeauxviner eller vällagrade kvalitetsbrunello. Självklart är det kul att prova och jämföra men man får aldrig glömma att livet inte bara handlar om jakten på det perfekta vinet (som ingen någonsin kommer att hitta). Man måste naturligtvis då och då stanna upp och bara njuta av det man har, stort som smått. Det är så lätt att ryckas med i den allt snabbare virvlande köphetsen, inte bara för viner utan för alla konsumtionsvaror. Kvalitet dränks av kvantitet. Ibland måste man bromsa och reflektera. Var sak har sin tid.

Även om Arianna Occhipintis Il Frappato 2010 är hajpat och avhandlat vid flertal tillfällen i bloggvärlden det senaste året, är det ett vin som vi väntat med att dricka. Vi har förstått att det manar både till njutning och kontemplation och har lyckats hålla fingrarna borta. Ibland är det en njutning i sig bara att ha något framför sig och veta att man kan, men inte måste.
Tillfället gör vinet och vinet gör tillfället. Plötsligt faller bitarna på plats. Naturligtvis är just detta stunden som både vi och Il Frappato har väntat på.
Som vi trott är det här ett vin att dricka som gör sig bäst utan långrandig beskrivning.
Det stora ryms inte sällan i det lilla.

Burgundiskt italienskt 
Jordnära med klass och elegans 
Sensualitet, syra, svalka och värme i samma andetag
Ren röd frukt
Och en sjuhelsikes massa kalkmineralitet
92

Bourgogne 2010 hos Otto Suenson i Köpenhamn

Bourgogne är nog bland det mest komplicerade i vinvärlden. Mycket kunskap krävs för att hålla reda på virrvarret av terroir, markägare, druvodlare, vinmakare, négocianter och de otaliga kombinationerna av detta. Därtill kommer naturligtvis årgången. Varma 2009 fick generellt högt betyg. Själva gillar vi kyligare årgångar med mindre kraft och mer finess och den svalare 2010 borde passa oss.
Vi hänger därför på när det ges tillfälle att prova ett gäng burgunder från 2010 på Otto Suenson i Köpenhamn.
Bourgogne kanske inte bara är det svåraste utan möjligen också generellt det minst prisvärda området, i alla fall utifrån våra preferenser, samtidigt som en riktigt bra bourgogne kan tillhöra det mest fantastiska i vinvärlden. Klart är åtminstone att det ställs krav på köparen och helst bör man kanske prova innan köp om man inte är kunnigare än vi. Priserna kan bara var och en värdera. För denna provnings viner får man veta priset i efterhand och naturligtvis visar det sig vara så att våra favoriter kostar mer än vad plånboken tillåter för dagen.
Utbudet hos Otto Suenson kan i alla fall ingen klaga på, så vi passar i stället på att köpa en Pinot noir från Jura och en Bourgogne Passetoutgrain till mer modesta priser och inget man hittar hemma precis.

Korta noteringar och spontana betyg är rakt upp och ner från pappret bara för att ge en liten vink om våra intryck.

Vita
Merlin, Macon Vire -  Clessé (141SEK)
Päron, citrus, mandarin, grapebeska, låg syra, fatigt utan smör(83)

Merlin, Pouilly Fuissé Terroir de Vergisson (231SEK)
Ganska ren frukt, mandarin, mineral, lätt smörig, vanilj(86)

Bertrand Ambroise, Bourgogne (106SEK)
Hög syra, fat, tråkig(83)

Benjamin Leroux, Meursault Village (285SEK)
Ananas, tropisk frukt, gula äpplen, bra syra, smöriga fat (86)

Paul Pillot, Chassagne-Montrachet Village (284SEK)
Svag rökighet, hög mineralitet, bra balanserad syra(88)

Domaine Leflaive, Puligny Montrachet 1^er cru Clavoillon (517SEK)
Svag flinta/knallpulver, mandarin, ananas, bra syra och mineralitet(90)

Röda

Joblot, Givry 1^er cru Servoisine (200SEK)
Ren lite bärig frukt, lätta fat, fin syra(89-)

Mongeard-Mugneret, Pernand Vergeless 1^er cru (274SEK)
Stramare, lite sluten, doften lovar ändå lite mer än smaken. Bra mineralitet(88)

Tollot-Beaut, Savigny Les Beaunes 1^er cru Lavieres (236SEK)
Fruktig, lite fatigare, rätt bra längd, medium syra(87)

Ramonet, Chassagne-Montrachet 1^er cru Clos Saint Jean (281SEK)
Trä, lätt parfymerad frukt m beska, smultron, kalkmineraliskt(87-)

Comte Armand, Volnay (274SEK)
Ren lustbetonad frukt, slank, lättdrucken okomplicerad(88)

Bertheau, Chambolle Musigny 1^er cru (499SEK)
Ren frukt, mogna jordgubbar, milda fina tanniner, bra längd(92)

Robert Chevillon, Nuit St Georges 1^er cru Roncieres (411SEK)
Koncentrerad frukt, valnöt, rikligt med finslipade tanniner, bra mineralitet och längd(91)

Comte Armand, Pommard 1^er cru Clos des Epenaux (706SEK)
Slank, rätt liten artificiell frukt, smultron, lätt parfym, hög syra och mineralitet, talkiga tanniner(90)

Bertrand Ambroise, Corton grand cru le Rognet (381SEK)
Knallpulverrökighet, svamp, träiga tanniner, bra längd. Extra allt utom frukt. Finessfri!(87)

Skånsk vinbloggarträff i Köpenhamn 24/11

Finn Klysner på DWC Vin är en man med tydlig inriktning och åsikter om viner. Hans devis verkar vara samma som han berättade att H.C. Andersen hade: En stad skall utforskas genom sidogatorna och inte längs huvudgatan. M a o importeras inte Parkerfierade kanske mer lättsålda och välkända viner och amarone låter närmast som ett skällsord. I stället letar han sig en bit bort för att försöka hitta traditionellt gjorda prisvärda guldkorn. Dagen provning är hans eget upplägg. Det visar sig att vi därigenom lotsas genom intressanta sidogator dit flera av oss kanske aldrig hade hittat annars. Innan vi hamnat här har vi haft en uppsamlingslunch med Ingvar (som så förtjänstfullt arrangerat denna dag) och Jörgen med bloggen Billigt Vin samt Magnus Ericsson från HD och Uppkorkat. Vi äter på den väldigt franska och charmiga bistron L'education på Larsbjörnsstraede 12, ett fingerknäpp väster om Ströget.

Dagens Quiche och en riktigt god och i princip skumbanansbefriad Beaujolais Noveau är en förträfflig kombination och start på denna vinbloggarträff.











Italienska viner och Vinosapien möter upp kl 14 på DWC på Rosenvaengets allé 29 på Österbro. Laguppställningen är således högkvalitativ och vi från Lessrof ser oss själva närmast som rookies i sammanhanget. Medprovarna är mycket kunniga och erfarna men inte minst ödmjuka och chosefria.

13 flaskor och tre timmar senare väntar 10 Barricadieroviner årgång 2001-2010 på Ved Stranden 10, arrangerat av vinhandlare Fabio med hustru från Cibi et Vini. Varma och trevliga  människor och väldigt generöst att bjuda oss och ytterligare några danska gäster på denna vertikalprovning.

DWC

VIT FLIGHT

Sirch Malvasia 2011,  Colli Orientali del Friuli DOC,  Friuli (Sirch)
Frisk, ganska enkel men bra, lätt spritsig, ungdomlig, ren, mineralisk munrensare
84

Terenzuola 2011, Colli di Luni DOC Vermentino, Toscana/Ligurien (Terenzuola)
Vermentino från DOC-område som ligger både i både Toscana och Ligurien.
Hyfsat stor doft och smak av nötter, gula äpplen, päron. Bra mineralitet. Prisvärt, c:a 100DKK.
86(+)

Terenzuola "Fosso di Corsano" 2011, Colli di Luni DOC Vermentino Superiore.
Dov gul frukt, mineraler, antydd beska, ej samma fräschör eller syra som basvermentinon ovan.
83

Calafé Greco di Tufo 2009, Campania
Mogen frukt, fudge, fänkål.
(medel)fyllig med bra syra och mineraler.
87(+)

Meroi Friulano 2011, Colli Orientali del Friuli DOC, Friuli 
Fatdominerad, tvålig, vita blommor, vanilj och fudge
82

Ronco del Gnemiz Chardonnay Sol 2004, Colli Orientali del Friuli DOC, Friuli
Oxidativ ton? Fat med vanilj och fudge, gula bokna äpplen. Medelhög syra.
84

Miani Friulano 2009, Colli Orientali del Friuli DOC, Friuli
Från kultvinmakaren Enzo Pontoni. Läs mer här
Välbalanserad fatton, bra syra och mineralitet. Fin färsk frukt, gula äpplen, lätt vaxig.
88



RÖD FLIGHT

Croatto "Clàs" Merlot 2009, Venezia Giulia IGT
Kraftfull, extraherad svartvinröd. Antydda stalltoner, plommon, körsbär, viss grön beska, bitande tanniner och hög syra. Ung men muskulös.
86

Albani "Vigne della Casona" 1996, Oltrepò Pavese Rosso Riserva DOC, Lombardiet (Albani)
65% Barbera, 35% croatina + pinot nero + uva rara + vespolina.
Sötlakrits, stalltoner, moget men med mer att ge. Fortfarande bra tanniner och hög syra.
90

Marco Zambin 2007 "Marcus" Rosso Veneto IGT (Marco Zambin)
Cabernet Sauvignon 40-45%, Merlot 40-45%, Cabernet Franc 5-10%, Syrah 5%
Extraktrik, fyllig italiensk bordeaux med 5% Syrah. Plommon, lite svarta vinbär, tobak, lakritspipa, medelhögsyra, ganska rikligt med finfördelade tanniner.
89

Mauro Franchini Gattinara 2006

Man höjer lite på ögonbrynen åt Finn Klysner när han efter den förra tjockflytande juiceblandningen blint i karaff serverar ett granatrött, tämligen transparent och tunnflytande elixir med dofter av plastmatta, nypon, tobak och svagt av svamp och åkermark. Tänker Nebbiolo men får inte ihop det riktigt ändå. I munnen tuggar de högoktaniga pulvertanninerna och den höga syran snabbt upp resterna av föregående vin. Röda vinbär, några jordgubbar, ett par körsbär och det mest imponerande vinet för dagen visar sig vara från Gattinara med 100% Nebbiolo utan inblandning av Vespolina eller annat. Både vin och etikett är av riktigt traditionellt snitt.
Ögonbrynen sänks igen och vi förstår att ordningsföljden på vinerna inte alls var lämnat åt slumpen. Detta armbågar med lätthet ut bordeauxblandningen i periferin och är det enda vin som flera av oss köper i kväll. 190DKK. Lär inte vara lätt att få tag på någon annanstans.
92

Ronc di Vico "Titut Ros" 2003, Colli Orientali del Friuli DOC, Friuli (Ronc di Vico)
Enligt Finn Merlot, Cab Franc, Cab Sauv, Refosco i denna årgång men enligt hemsidan enbart Merlot årgång 2009.
Drygt medelfylligt, plommon, viss kryddighet, muscot, kanel, dill, tobak, lakrits. Antydd sötma och möjligen stjälkighet, måttliga tanniner, bra syra.
89

Tiezzi Brunello di Montalcino 2007
Traditionell brunello med tobak, körsbär, örter, lakritsrot, antydd sötma och eldighet, ganska bitande men finfördelade tanniner och fin syra.
89(+)



Aurora "Barricadiero" 2001-2010, Marche Rosso IGT

Vertikalen börjar med en kantig käftsmäll anno 2001. Rejält med tuffa tanniner med grottlagrad ost i doften. Den som inte var sugen på entrecôte med bearnaisesås innan lär ha blivit det nu.
2002 är oväntat elegant även om tanninerna håller tandköttet i ett säkert grepp. Kvällens överraskning och vår favoritårgång för kvällen.
Även 2004 och 2006 har med Barricadieromått mätt bra balans och viss elegans även om de inte är direkt avmagrade.
2005 och 2007 är snarast lite klumpiga med extra allt utan finess.
2008 ff a men även 2009 är lite snällare. "Sällskapsvin" enligt C. Trevlig fruktighet, men kräver mat även detta.
2010 Ung och kantig, fatdominerat nu men kan ha framtiden för sig.

Lite mer kött på benen från denna dag får ni här och här