onsdag 21 maj 2014

Cinque Terre


Ligurien är generellt mest känt för sina vita viner. Så även i Cinque Terre som är en egen DOC-appellation sedan 1973. De fem byarna Monterosso al Mare, Vernazza, Corniglia, Manarola och Riomaggiore ligger som ett färgglatt pärlband längs kusten innan man når La Spezia och Liguriens ostliga gräns. Med tåg tar det inte mer än några minuter mellan byarna om man inte väljer att ta båt som också avgår med jämna mellanrum. Mycket turister men ändå väldigt charmigt.

I Cinque Terre finns det många utmärkta vandringsleder. Vi som inte åkt hit i detta syfte väljer nr 3 som tar c.a 40 minuter och inte är för svår. Ursprungligen är det den gamla medeltida gatan Via Grande som leder upp till 1400-talsklostret 340 m ö h.  När man är framme väntar en fantastisk vy över hela kusten och alla byarna ända till Monterosso. På vägen passerar vi de små vinlotterna som finns här och var på de branta sluttningarna blandat med både löv-och lite barrträd.


Druvorna går delvis till det lokala kooperativet Cantina Cinque terre men det finns även en del som producerar viner på egen hand. Man har vanligen en druvsammansättning med störst andel Bosco (minst 40%) blandat med olika proportioner Albarola och Vermentino och upp till max 20% andra lokala druvor.
Vi har tidigare bara provat ett Cinque terre-vin från Campogrande, ett samarbete mellan baroloproducenten Elio Altare och Antonio Bonnane. 

På plats provar vi i stället vita viner från bl a Cantine Litàn, Burasca och Cantina Cinque terre. Vi dricker även ett från Giacomelli och den närliggande lite större appelationen Colle di Luni DOC som omfattar ett område krin La Spezia och Massa nära övergången mellan Ligurien och Toscana. Här dominerar emellertid vermentinodruvan.

Stilen på de olika vinerna är snarlik. En lätt oljig textur och bakom denna en medelhög syra och ff a fin mineralitet med lite sälta. Frukten är lite svårbestämbar men drar huvudsakligen åt citrushållet. Vinerna är som gjorda för fisk och skaldjur. En händelse som ser ut som en tanke!

Vi smakar också den lokala specialiteten Sciacchetrà, ett passitovin gjort på samma druvor som övriga vita men soltorkade. Resultatet blir ett halvsött till sött vin. Det enda vi testar får oss mest att associera till RX-lim  (den där grå flaskan med röd kork) och russin, så vi kanske skulle ha valt en prisklass högre...

Mer om Liguriska viner kan med fördel läsas här


4 kommentarer:

  1. Stiligt!

    Bilkörning mellan byarna är ett äventyr i sig ;)

    SvaraRadera
  2. Jag ÄLSKAR Cinque Terre!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja visst är det hopplöst svårt att rangordna alla fina platser i Italien. Har du kanske något Liguriskt recept att tipsa om? Har inte hunnit kolla boken än.

      Radera