En av favoritsysselsättningarna i barndomen var att sätta på den gamla rörförstärkta radion hos farföräldrarna på den sydskånska landsbygden. Fascinerad av det magiska fluorescerande gröna ljuset studerades de extremt spännande namnen på avlägsna platser man aldrig hade hört talas om tidigare. Poznan, Sottens, Daventry. Favoritnamnet var Hilversum som jag föreställde mig som en språklig kontamination av himlen, helvetet och universum.
När man rattade på stationsväljaren hördes avlägna röster på främmande språk, nästan som från en annan planet. Dagens motsvarighet är väl egentligen webradio och dess närmast obegränsade möjligheter till livesändningar från främmande land, men då i tillrättalagd form. Naturligtvis är det inte samma känsla när det är för lätt och självklart. Lyckan var så mycket större när man väl lyckades få in en utmärkt mottagning på Radio Luxemburg och dess pop- och rockmusikaliska utbud som det annars inte var så mycket bevänt med från Sveriges Radio på den tiden.
Likheten med vårt vinletande är kanske inte alltför långsökt. Man scannar vinvärlden på områden som har ett teoretiskt tilltalande utbud utifrån ens preferenser och försöker sedan finjustera kanalväljaren så att mottagningen blir så optimal som möjligt. Utifrån vårt Juraintresse är steget inte långt att snegla några mil åt sydost.
Inte för att vi vet om Savojen är vinvärldens Hilversum men namnmässigt platsar det helt klart på en gammal mellanvågsradio. Ur kvalitetssynpunkt kan vi plocka bort såväl himmel som helvete men nog känns vinet för dagen ganska universellt.
Apropå ovanliga namn.
Har ni druckit många viner gjort på druvan Gringet?
Nä, inte vi heller.
Bara ett.
Domaine Belluard Le Feu 2011
Det doftar vita blommor, nysatt vetedeg, havssälta, en gnutta eneträ, fänkål och anis. Dag två finns egentligen bara blommorna och fänkålen kvar. Fruktspektrat drar åt äpplehållet utan större bidrag vare sig från citrus eller annan frukt. Gommen finner dessutom hasselnötter och viss aromatisk rosépepprighet. Skön textur på tungan. Både mjukt och hyfsat fokuserat med en medelhög syra och på slutet en mikroskopisk beska. Rent som en porlande alpbäck på hög höjd. Tyngdlöst utan att bli smaklöst. Inte stort och visst hade vi önskat lite mer syra men vinet känns genuint och jordnära.
Ja man kan tycka att det här är kuriosa men vinet är inte alls oävet om än inte storslaget. Väl värt att prova om man får chansen. Det lär nämligen finnas endast c:a 30 ha odlat med denna gröna druvsort som därmed hör till de ovanligaste i världen. Sålunda är inte konkurrensen stenhård men Domaine Belluard i Haut-Savoie sägs tillhöra toppen av producenterna kvalitetsmässigt.
Härligt att få läsa om dessa viner som går lite under radarn mot vad man brukar läsa om...
SvaraRaderaKul att höra! Det finns oändligt mycket att prova...
Radera