söndag 16 februari 2014

Nebbiolo x 5


Vi kallar det för inspirations- och uppladdningskväll inför kommande Giro d'Italia, men naturligtvis är det bara en förevändning för att få öppna flera flaskor med nebbioloinnehåll.


Damilano "Marghe" Nebbiolo d'Alba 2010
Producent som vi inte provat innan. Gör Barolo från flera olika vinmarker. Detta är deras enklare Nebbiolo d'Alba gjort på druvor från olika odlingar i kommunerna Barolo och Grinzane Cavour.

Tunn struktur, lätt sötfruktighet m artificiell ton av blåbär, hallon, lätta fattoner med vanilj. Mkt finpulvriga tanniner och en drygt medelhög syra. Inledningsvis en svag aspartambeska som förvunnit dag två.

Ganska bärigt, modernt, något konstgjort och lämnar inga bestående spår efter sig. Tillhör dock en annan division än nedanstående medflaskor vid denna provning och det blir därför orättvist att jämföra och omöjligt att uttala sig om producenten utifrån detta



Roagna Langhe Rosso 2006
Tog snabbt slut både på SB och Atomwine efter Alf Tumbles haussning i DN i höstas. Med all rätt.

Skall man sammanfatta doft och smak i tre ord blir det "Syrenbuske i stall".
Hög syra, rikligt med ganska fina tanniner. Kraftfullt i första näs- och munkontakten men tinar upp efterhand samtidigt som mer utvecklade nebbiolotoner med tjära o lakrits ger sig till känna.

Mer stall och lite grövre än vad vi minns det men visst är det toppklass för en Langhe Rosso. Känns fortfarande mer som en barbaresco.



Elvio Cogno Barolo "Ravera" 2006
Vi var extremt förtjusta i Elvio Cognos flaggskepp "Vigna Elena" av samma årgång för några veckor sedan. Ravera är mer av en standardbarolo.

Ganska sirligt med eleganta nebbiolomarkörer men ändå bra bett i tanniner och syra. Röd frukt m lite blåa toner, mest fina jordgubbar, hallonlakrits med lakritsdominans, tjärat rep och gamla bronzoltabletter. Håller alldeles utmärkt även andra dagen men tappar lite frukt dag tre.

Klassisk Barolo med power men samtidigt viss finess och en stram elegans. Visserligen utan något bråddjup men det här är bra. Drickes gärna nu och Elvio Cogno börjar redan efter endast ett fåtal provade flaskor segla upp som en liten favorit här hemma. I alla fall den här årgången. 2008 som vi provade här minns vi som bra men inte i nivå med denna.



Cascina Cucco Barolo Cerrati Vigna Cucco 2006
Producenten är ju en gammal bloggdarling och välkänd från Carlo Merolli där denna flaska var i fin form senast för ett år sedan. Det här är sista exemplaret.

Dovt och dystert från Serralunga där den mörka frukten inte riktigt hittar fram och faktiskt försvinner helt dag två och tre. Kvar återstår mest en överdos av salmiak, tjärburkar och en rejäl skopa grova tanniner.



Massolino Barolo 2008
Har aldrig provat normalebarolon från Massolino i Serralunga. Undanstoppade här hemma finns deras Vigna Rionda 04 och 06 där man då och då får slå sig själv på fingrarna för att inte plocka fram.

Lätt parfymerad sötma och havssälta i doften.
I munnen en förvånande sirlig fruktsötma och något artificiell godiston av hallonlakrits och geléhallon som utvecklar sig ganska fint andra och tredje dagen då den lilla klibbigheten försvinner. Finpulvriga tanniner, drygt medelhög syra och det slutar med en god elegant Barolo som känns betydligt varmare och modernare än vad man kunde föreställa dig utifrån producent, ursprung och årgång. Så här ljusfruktigt och sirligt tänkte man inte alls att det skulle vara. Märkvärdigt.


2 kommentarer:

  1. Re: Cascina Cucco så är det samma sak med den vanliga Cerrati-06:an - nästan oxiderad vid det här laget. Bättre stake i 2005 och definitivt i 2004:orna.

    /Patrik

    SvaraRadera
    Svar
    1. Är tacksam för 04-gåvan. Den ryker nog i år...

      Radera