Mallorca har det mesta man kan önska sig av ett resmål om man gillar sommar, hav och storstadskänsla i kombination. Ön är inte större än att man nå alla dess delar under en dagsutflykt oavsett var man stationerat sig. Som i Spanien i övrigt finns en hel del kontraster mellan gammalt och nytt. Västra delen är mer utvecklad och fashionabel, östra något enklare traditionell. Palma är lite som Barcelona i fickformat med gammaldags charm och samtidigt modernt. Avslappnat och pulserande i samma andetag.
Liknande kontraster mellan modernt och traditionellt finns som bekant både i det spanska köket och bland landets viner som generellt inte tillhör våra huvudfavoriter men naturligtvis kan även en blind höna hitta ett och annat. Gourmeten bör t ex inte missa Simply Fosh och deras provsmakningsmeny med tillhörande vinmeny. Vill man testa många spanska viner på ett och samma ställe är svenskägda tapas- och vinbaren Wineing ett bra ställe. Ett stort utbud av lokala viner hittar man i SPAR-butikerna som finns i nästan varenda lilla by på ön som verkar hysa lika många tyskar som spanjorer.
Beträffande öns viner är det väl mest Ànima Negra som lyckats göra sig kända internationellt. Personligen är vi måttligt imponerade av stilen, men skall ärligen säga att vi bara testat årgång 2008 och en liten skvätt 2010. I alla fall för den som tycker om andra modernt varmfruktiga och välfatade spanska viner kan An Negra vara ett alternativ om man vill lägga c:a 40€ för en flaska på plats. Intressantast med det vinet är väl egentligen att det är gjort på lokala druvor varav 95% Callet och 5% Manto negro. Lagringen i 18 månader på nya franska barriques förstör dock en hel del av druvtypiciteten i alla fall för oss, men smaken är olika och det har fått höga poäng av såväl Wine Advocate som Jancis Robinson. Kanske blir det bättre med tiden men fan tro't...
Andravinet AN/2 som kostar kring 13€ har vi testat ett par gånger både med och utan mat också det i årgångarna 2008 och 2010. Liksom storebror gjort på huvudsakligen lokala druvor i detta fall med 65% callet, 20% Manto negro och Fogoneu och dessutom med 15% Syrah. Här har vi en varsammare fathantering med endast 35% nya franska ekfat där vinet får ligga 13 månader. Vinet ger oss väl ändå ingen större kick men här finns en ganska intressant mineralisk prägel från kalk och järn i området kring Felanitx. Tyvärr drar den lätta sötman och torkade frukten ner intrycket och tanninerna och syran är inte mycket att hurra för.
Vi har tidigare nämnt de två områden på Mallorca som tillhör den näst högsta spanska områdesklassifikationen Denominación de Origien (D.O.). Pla i Llevant är kanske det mest kända möjligen tack vare Ànima Negra, medan Binissalem var det som först blev klassificerat som D.O.
D.O. Pla i Llevant har 14 klassificerade vingårdar och sammanlagt 340 ha vinmarker varifrån det produceras c:a 200000 l vin årligen, huvudsakligen rött. Druvorna som används till detta är Manto Negro, Callet, Fogoneu, Ull de Llebre, Monestrell, Cabernet Sauvignon, Merlot, Syrah and Pinot Noir.
De gröna druvor som får användas till vitt vin är Premsal Blanc, Parellada, Macabeo, Muscatel, Chardonnay och Riesling(!).
D.O. Binissalem har också 14 vingårdar men med 592 ha vinmark även om området sett till hela den geografiska ytan är mindre än Pla i Llevant. Druvorna som får användas här är till de röda vinerna Manto negro (huvuddruvan), Callet, Gorgollassa, Tempranillo, Monastrell, Cabernet Sauvignon, Syrah och Merlot och till de vita Moll/Prensal Blanc (huvuddruva), Giró ros, Macabeo, Parellada, Chardonnay och Muscatel.
Värt att nämna är hur bra cabernet sauvignon gjorde sig i de viner vi provade, i alla fall från 2010. Tight fin frukt utan syltighet med bra syra och för druvan ganska mjuka tanniner. Balanserar upp Callet och Manto negro som har lite mer av fikon och torkad frukt och en viss mineralitet i sin karaktär.
Vi fick konstigt nog inte ett enda svar från de producenter vi kontaktade innan resan. Kanske för att det är skördetid, kanske för att vi var lite sent ute. I alla fall valde vi att inte besöka någon vingård överhuvudtaget denna gång. Ibland är det ganska skönt att ägna sig åt andra utflykter och svalkande bad.
Några tips utifrån våra preferenser och vad vi provat kan vi naturligtvis inte låta bli att ge.
José L. Ferrer
Räknas som en lite gammaldags, eller i alla fall traditionell producent. Speciellt bra var det ekologiska Pedra de Binissalem (Manto negro/Cabenet) som hittades på flygplatsens vinprovning där tjejen bakom disken troligen för första gången fick se en svensk turist spotta vin...
Även den enklare crianzan med gul etikett som finns lite varstans är hyfsad och bra för priset om än åt det lätt torkade fikonfruktiga hållet.
Son Prim (Jaume Llabres)
Gör en okomplicerad men mycket bra cabernet.
Armero Adrover
Fin Callet/Cabernet/Merlot-blandning.
Jaume Mesquida
Biodynamiker. Trispol 2010 var inte så dum.
Miguel Gelabert
Viognier, Roussane och Jaumillo var en spännande/otippad franskspansk blandning i det vita Blanc sa vall "Selecció privada vi fick på Simply Fosh. Visst fanns här en hel del vanilj och nötter från faten men det gjorde sig utmärkt till fisken med saffranssås. Hur deras övriga viner är vet vi inte men ryktet är gott enligt sommelieren.
Ok, ärligt talat är det väl inte för vinerna man åker hit men här finns en hel del drickbart och liksom ön som helhet är nivån numera ljusår från det gamla grisfestryktet. Som ett sätt att förlänga sommaren är det svårslaget såhär i slutet på september.
D.O. Binissalem har också 14 vingårdar men med 592 ha vinmark även om området sett till hela den geografiska ytan är mindre än Pla i Llevant. Druvorna som får användas här är till de röda vinerna Manto negro (huvuddruvan), Callet, Gorgollassa, Tempranillo, Monastrell, Cabernet Sauvignon, Syrah och Merlot och till de vita Moll/Prensal Blanc (huvuddruva), Giró ros, Macabeo, Parellada, Chardonnay och Muscatel.
Värt att nämna är hur bra cabernet sauvignon gjorde sig i de viner vi provade, i alla fall från 2010. Tight fin frukt utan syltighet med bra syra och för druvan ganska mjuka tanniner. Balanserar upp Callet och Manto negro som har lite mer av fikon och torkad frukt och en viss mineralitet i sin karaktär.
Vi fick konstigt nog inte ett enda svar från de producenter vi kontaktade innan resan. Kanske för att det är skördetid, kanske för att vi var lite sent ute. I alla fall valde vi att inte besöka någon vingård överhuvudtaget denna gång. Ibland är det ganska skönt att ägna sig åt andra utflykter och svalkande bad.
Några tips utifrån våra preferenser och vad vi provat kan vi naturligtvis inte låta bli att ge.
Räknas som en lite gammaldags, eller i alla fall traditionell producent. Speciellt bra var det ekologiska Pedra de Binissalem (Manto negro/Cabenet) som hittades på flygplatsens vinprovning där tjejen bakom disken troligen för första gången fick se en svensk turist spotta vin...
Även den enklare crianzan med gul etikett som finns lite varstans är hyfsad och bra för priset om än åt det lätt torkade fikonfruktiga hållet.
Gör en okomplicerad men mycket bra cabernet.
Fin Callet/Cabernet/Merlot-blandning.
Biodynamiker. Trispol 2010 var inte så dum.
Viognier, Roussane och Jaumillo var en spännande/otippad franskspansk blandning i det vita Blanc sa vall "Selecció privada vi fick på Simply Fosh. Visst fanns här en hel del vanilj och nötter från faten men det gjorde sig utmärkt till fisken med saffranssås. Hur deras övriga viner är vet vi inte men ryktet är gott enligt sommelieren.
Ok, ärligt talat är det väl inte för vinerna man åker hit men här finns en hel del drickbart och liksom ön som helhet är nivån numera ljusår från det gamla grisfestryktet. Som ett sätt att förlänga sommaren är det svårslaget såhär i slutet på september.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar