lördag 22 februari 2014

Guy Breton - 2012 Morgon "Vieilles Vignes"


Marcel Lapierre, Jean Foillard, Jean-Paul Thévenet och Guy Breton.

Ja, de flesta av er känner säkert till "The gang of four" i Beaujolais.
Guy Breton tog 1986 över familjedomänen som fram till dess sålde druvorna till de kooperativ som dominerade området på den tiden och genom odlad jäst och maceration carbonnique la grunden för den godisvinstil Beaujolais under lång tid varit förknippad med. Det man glömde bort var den fantastiska terroirskatt man satt på, väl dold bakom de importerade jäststammarnas värld med doft och smak av skumbanan och vingummi.

Inspirerade av traditionalisten Jules Chauvet har de fyra kumpanerna varit huvudpionjärer för omställningen till ekologisk odling och minimal intervention i vintillverkningsprocessen och i högsta grad bidragit till de viner som känns som Beaujolais framtid.
Eller är det kanske så att framtiden redan är här? Jag kan inte släppa hur det blev ett sådant ståhej kring det så kallade "naturvinsläppet" på systembolaget 2012 då den gamla stammens vinskribenter sågade Lapierre och Foillard, sannolikt som ett uttryck för fostran i en gammal vintypicitetsskola kombinerat med brist på öppna sinnen.

Själv är jag övertygad om att det här med sparsam intervention och så naturligt gjorda viner som möjligt är både nutid och i ännu högre grad framtid för såväl Beaujolais som andra vindistrikt. Det är därför ni får läsa om sådana viner i denna blogg. Vi behöver bara ytterligare tid för att programmera om våra hjärnor till hur terroirtypiska viner egentligen smakar. Det vi tycker idag är ju bara något vi lärt oss utifrån de viner som hittills stått till buds. Efterhand kommer också kvalitén att öka. Vänta bara.
De lär knappast vara här ni hörde det först, men kom gärna ihåg om 20 år att ni läste dessa rader i en liten obetydlig vinblogg nära er anno 2014.

Framtiden finns redan.
Alla vet inte om det bara.


Guy Breton - 2012 Morgon "Vieilles Vignes" 
Huvudsakligen blåfruktig doft med rosmarin och en gnutta kanel. Texturen är förföriskt krämig och smeksam på tungan innan en tämligen bestämd syra och mjuka tanniner tar vid. Knappt medelfylligt och inte allt för hårt hållen struktur, men med  en smakrikedom som harmonierar med doftspektrat. 

Kort sagt. Jäkligt gott! Hög kvalitet, extremt hög drickbarhet och garanterat fritt från artificiella godistoner.
Områdestypiskt nu och i framtiden.

2 kommentarer: