Blindflaska

En artikel i Dagens medicin berättar för oss att vi människor kan urskilja en biljon olika dofter. Genast infinner sig frågan: Hur kan det då vara så förbålt svårt att spika de enklaste vanliga druvorna vid blindprovningar? 
Jo visst, som någon sa: "känna igen och identifiera är inte samma sak", men ändå. Hur svårt kan det vara? En biljon (svensk, inte amerikansk) är alltså 1000 miljarder om nu någon undrar. Även om man bara skulle minnas en ynka miljondel av allt detta vi enligt studien kan urskilja, så skulle det alltså kvarstå en miljon olika doftkombinationer som vi bör kunna ha koll på. Men ack nej, aldrig får det vara riktigt enkelt. Teori och praktik stämmer inte alltid överens.
Det hör nämligen till saken att vi fått en folieomgärdad flaska av Billigt vin och naturligtvis blivit som ystra kossor utsläppta på grönbete efter en lång vinter. Med vår nyvunna kunskap om alla dofter vi kan urskilja borde det ju vara en baggis att spika detta vin.

Vacker guldgul färg med orangestick.

Gula lätt övermogna äpplen med antytt jordiga skiffermineraler, gula blommor med svag nötighet och en fin lätt smörighet. Smaken är i mycket hög grad i harmoni med dofterna med ett tillägg av bittermandel och björnklister. Vinet är medelfylligt med en liten oljighet i texturen och ett lätt visköst anslag. Drygt medelhög syra och på sluttampen små fina närmast  pulvriga tanniner sammanvävda med en antydd med inte på något sätt obehaglig beska. Här borde stora fat vara inblandade. Så gott och så självklart genuint och samtidigt så komplext. Ett balanserat vin med bra längd som man gärna vill ha mat till.

Receptet lyder troligen: 

Blanda ihop lika delar Chenin Blanc från Vouvray, Chardonnay/Savagnin från Jura och en skvätt Chablis. Plocka bort 25% av syran och tillsätt ett kryddmått tanniner.

En baggis med andra ord. Det här är naturligtvis ett orangevin från Slovenien gjort på Ribolla Gialla. 2008.
(Ooohneej, vi påverkas inte alls av att vi vet vem som är givaren...)

Vi låter folietäckelset falla. Nöjt leende och med jublande hjärtan konstaterar vi med en första hastig blick på etiketten:

Slovenien 

2008

Yes!!!

...men va f...???

Det står mer...

20% Chardonnay och 80% Riesling??
Det finns väl ingen som gör ett sådant vin?
Eller för den delen ger bort det som en blindflaska?
Jo tydligen. Inte ens om vi hade haft alla de där 1000 miljarderna dofter i vårt referensbibliotek hade vi kunnat gissa rätt.

Retrospektivt tänker vi fortfarande att proportionerna känns som det omvända, med chardonnaydominans.

Äh, vi är naturligtvis supernöjda. Intressant, mycket gott och dessutom gratis. Vad mer kan man begära?

Stort tack!