I Fabbri - Chianti Classico på hög nivå

Okej.
Vi erkänner.
Lika bra att säga som det är.

Trots att vi har
kört genom hela Puglia och handlat damskor på marknaden i Alberobello
tagit båten från Peschici till Tremitiöarna utanför Garganohalvön
promenerat på öde gator bland klipphusen i Matera
hälsat på en av döttrarna när hon bodde i Rom
druckit för mycket grappa i Ligurien
druckit för mycket limoncello i Sorrento
ätit för lite tryffel i Alba
kryssat på smala grusvägar mellan Barolos finaste vinmarker
bilat längs hela västkusten söder om Neapel
blivit strandsatta i Palermo efter århundradets regnoväder
hängt tvätt i Cefalù
kollat på naftalindoftande herrkläder i Vibo Valentia och sedan bakat pizza med vår hotellägare i Briatico
badat i det svavelosande naturliga bubbelvattnet på Vulcano
sett en tumlare på vägen tillbaka till Kalabrien
stirrats ut av lokalbefolkningen i byhålor på Sardinien
bestigit Vesuvius i högklackade sandaletter (eh, ja bara en av oss)
kastat snöboll på Etna

Trots vår mångåriga kärlek till Italien och hektolitervis med sangiovese som var det egentliga ursprunget till vårt vinintresse

...så har vi aldrig varit i Chianti...

Förrän nu!

Lika bra att satsa högt när vi ändå är här.
580 m ö h närmare bestämt och Chianti Classicos högst belägna vinmarker i Lamole c:a en mil sydost om Greve in Chianti. Här görs vin sedan länge. Den största aktören är Lamole di Lamole. För att få någon slags referens har vi provat deras Chianti Classico på restaurang kvällen innan och uppfattat det som ett enkelt och i sammanhanget massproducerat lite tråkigt vin med artificiella dofter.
Däremot hajade vi till när vi av en slump fick prova instegsvinet från I Fabbri den där gången vi hade handlat på Winewise i Köpenhamn. Det här var något helt annat och extremt mycket vin för pengarna. En rimlig hypotes är väl att om det enklaste vinet är av så hög kvalitet borde det vara väl värt att utforska deras övriga viner. Därför är vi i Casole. Hos I Fabbri.

Här på Lamoles sluttningar ovanför floden Greve har generation efter generation från släkten Grassi gjort vin sedan 1600-talet. Från efterkrigstiden gjorde man uppehåll under några decennier och husen användes bara som sommarbostad tills Susanna Grassi bestämde sig för att överge jobbet i modebranschen i Firenze och i stället återuppta vin- och olivoljeproduktionen på familjens ägor. Ursprungligen startade hon upp det tillsammans med sin syster Maddalena men numera är det huvudsakligen hon själv som styr verksamheten med ett fåtal anställda.
Sedan starten år 2000 bygger man successivt upp en "Sustainable Agriculture" med allt vad det innebär i form av ekologisk produktion och långsiktigt miljötänkande. När man som i detta fall lyckas kombinera det med fantastiska viner är det bara att gratulera.
Det är nämligen precis det här vi vill hitta, men ser alldeles för lite av.

Förutom mindre mängder Merlot och Canaiolo odlas Sangiovese grosso di Lamole som dominerande druvsort på 9 ha DOCG-mark exponerat mot syd-sydväst. Kombinerat med hög höjd och väldränerad jord huvudsakligen av galestrotyp skapas naturliga förutsättningar för bra viner utifrån våra preferenser. Lägg till ekologiskt tänk, hårt arbete och skickligt vinmakeri och vi är hemma på mammas gata.

Någon månad efter att vi tagit kontakt med Susanna träffar vi henne på Fri Vin och provar en ny årgång av hennes instegsvin plus ytterligare ett av hennes alster och får då bekräftat det vi anat. Det här är riktigt bra!

När vi anländer till Casole och I Fabbri sitter redan ett turistande par från Israel och sippar på vinerna som står framdukade tillsammans med lite antipasti. Här är tyst och fridfullt, bara fågelkvitter och en svag vind som susar i olivträden. Vi får prova oss igenom hela sortimentet utom hennes Gran Selezione ("Etichetta Nera") som hon inte har på plats för tillfället. Vi är väldigt nöjda ändå.

I Fabbri Chianti Classico 2011
Syrliga, något kärva röda körsbär varvat med ett och annat lingon och mogna jordgubbar.
100% Sangiovese som legat ett år på betongtank och ytterligare tre månader på flaska.
Ingen årgångsvärme här inte tack vare höjden. Enkelt, gott, rent av hög kvalitet. Och som vi älskar den där retroetiketten! 109DKK på Winewise.

I Fabbri Chianti Classico "Terra di Lamole" 2010
Frågan är om inte detta är vår favorit. 90% Sangiovese, 10% Canaiolo där hälften legat i betongtank och andra hälften i begagnad tonneaux från Franska centralmassivet.
Strukturen är tätare, tanninerna mer närvarande men milda, syran alltjämt distinkt hög och komplexiteten större med något mörkare körsbär, jordgubbar, hallon, lite tobak, viol och örter.
Oj så svårt att spotta! 139DKK kostar detta på Winewise. Välinvesterade pengar om man gillar sangiovese.

I Fabbri Chianti Classico "Olinto" 2010
Doften är fin med något dovare frukt än de båda föregående. Samma går igen i smaken där körsbären inte känns lika kärva och delvis är utbytta mot en blåare frukt av björnbär och plommon. Syran är något avrundad och tanninerna lite mjukare.
Här hittar vi 80% Sangiovese och 20% Merlot. Ett utmärkt matvin men vi gillar ju mer de lite stramare klassiska varianterna.

I Fabbri Chianti Classico Riserva 2010
Balanserad fin helt orostad fatton med minimala vaniljaromer. Mörkröd frukt åt det något stramare hållet med lite kärva körsbär, nypon och örter. Medelfylligt med en ganska stram struktur, halvslipade tanniner, hög fin syra och högst tillfredställande längd. 

95% Sangiovese och 5% Canaiolo som får mogna 18 månader på tonneaux av varierande ålder och sedan 12 månader på flaska. Lite väl ungt för ögonblicket men tror att detta kan bli riktigt riktigt bra om en 4-5 år.

Il Doccio 

100% Merlot är kanske inte vad vi brukar dricka men det här funkar alldeles utmärkt, inte minst till maten.
Marken det odlas på ligger 580 m ö h vilket ger det en bra syra utöver den sedvanliga ganska mjuka och mörka plommonfruktigheten och italienska körsbären. En del har fått mogna på ståltank och en del på gamla tonneaux.

Efter den inledande provningen får vinerna chansen att visa vad de går för till mat. Naturligtvis är det så här man bör prova vin. Vi bjuds på en "enkel" lunch (trerätters) och får sällskap av Susannas charmerande pappa som är före detta ingenjör och inte alls har sysslat med vinmakeri. Däremot vet han hur man njuter av både mat och vin och poängterar att en bra lunch är hemligheten bakom ett långt friskt liv. Förutom vinet då, där vi bl a får lära oss hur man använder det till efterrätten. Jodå, visst är Terra di Lamole alldeles utmärkt även på de lättsockrade jordgubbarna i stället för mjölk eller grädde som här hemma. En liten middagslur på det, så har ni receptet för att hålla sig lika pigg som denna 85-åring.

Det är just för det här stunderna som vi har vårt stora vinintresse.
Landskapet, maten, vinet och människorna bakom.

Livet självt.