Chardonnay från Jura: Philippe Bornard "Les Gaudrettes" 2009

Philippe Bornard rocks again.

Det må vara en grundläggande mänsklig egenskap som fyller sitt syfte att vi kan bilda allmängiltiga begrepp genom generaliseringar och abstraktioner. Ändå kan det bli så fel när vi har en tendens och behov av att kategorisera och dela in både människor, saker och företeelser i olika fack, för att tro att vi därigenom lättare kan förstå och veta. Detta oavsett om det gäller ursprung, kön, döda ting eller levande viner.

Sannolikt var det en sådan förenkling det handlade om när rutinerade vinskribenter och vissa vanliga dödliga reagerade så negativt när Systembolaget hade sitt "naturvinsläpp" förra våren.
Så inskränkt. Så trångsynt. Så mycket man missar.
Man får inte glömma sin historia och måste ändå både leva i nuet och blicka framåt för att inte missa själva livet.
Philippe Bornards viner kategoriseras säkert som naturvin.
Vi bryr oss föga om detta. Försöker bara se till dess kvaliteter. Njuta. Det här är gott.

Färgen är djupt gyllengul, ja vinet är faktiskt urinfärgat om vi nu skall tala klarspråk. C säger blint och snabbt att det här är från Jura, utan att fundera på druva eller producent. Den typiska mineraliteten med lite fågelbur och trä från gamla fat som vi nu börjar känna igen. I doften även äpplekaka, vaxduk och våtrumstapet. Texturen är ganska krämig, vinet ger en mjuk och fyllig munkänsla, syran är medelhög och här finns massor med mineraler. Lätt bokna äpplen, kanel, szechuanpeppar, lim och vaxduk även i smaken. Något torr avslutning med en bra längd. 
Vi ropar samstämmigt:
88

Köpt i Pupillin hemma hos monsieur Bornard himself för 12€. Ännu godare här än där. Färgen är mycket djupt gul trots bara några år på nacken. Man undrar nästan om här finns en stunds skalmaceration men så kan det väl ändå inte vara?
Riktigt bra till laxen med ett eget men ändå terroirigenkännbart uttryck. Om man blundar och sniffar kan man nästan tro att det är en Ploussard från Bornard. Eller att man står i hans källare. Djupt i våra hjärnors ursprungliga delar minns vi hur det kändes där.