Ett knappt halvblint Italien

Man kan ju tycka att det är lite skevt fördelat på Malmömunskänkarnas tvåbetygskurs när Frankrike är uppdelat på 5 olika områden och tillfällen, medan Italien som är lika stort vinproduktionsmässigt har fått ett tillfälle. Å andra sidan är det tacksamt att få hålla i den delen eftersom alla gillar dessa viner. Liten kurs detta år men med inbjudna gäster blir det 12 för dagen. Enligt kursprogrammet skall praktiskt fokus ligga på Toscana och Piemonte men Corvinavin rekommenderas därtill. Med utrymme för lite handlingsfrihet är det väl lika bra att klara av ett Amaronevin redan som en aperitif, att smutta på under första teoridelen.

Tenuta Sant'Antonio brukar hålla hög kvalitet även om man själv inte är någon amaroneförespråkare.
Campo dei Gigli 2005 Amarone della Valpolicella DOC har respektingivande 16% alkoholhalt men känns inte lika eldigt som väntat. Visst är det typiskt med russintoner och viss värme men förvånansvärt balanserat och skönt fritt från de värsta chokladavarterna.

Så en munrensare i form av Ferrari Brut Metodo Classico innan det intressanta börjar.
Upplägget är att öppet prova tre sangiovese och tre nebbiolo av olika typ och kvalitet och sedan avsluta med en blind av varje druvsort eftersom det är vad som förväntas komma på provet senare i vår. Inbillar mig att man lär sig mer genom att inte prova allt helblint.

Felsina Berardenga 2010 släpptes i höstas och är väl inget man springer benen av sig för att hitta även om det är ett oftast pålitligt vin från en känd kvalitetsproducent. Det här blir mycket riktigt ett bra typexempel på enklare standardchianti. Lite kärva körsbär, hyfsad syra, knappt medium tanniner och något klen längd. OK men nog finns det väl bättre saker att hitta för 149 kr även på Systembolaget.
Än tydligare blir detta när man jämför med vinet bredvid, Mazzei Ser Lapo Chianti Classico Riserva 2005. Huvudsakligen Sangiovesebaserat men med 10% Merlot. Köpt för 4 år sedan för 179 kr, lite väl fatigt då men nu har detta integrerats väl. Ingen  Coca Cola som Mazzeis Fonterutoli brukar få efter några år. Här hittar vi istället en del mer seriösa mognadstoner med svamp, lite tryffel och ändå fortfarande fin körsbärig frukt, bra syra och en del avrundade tanniner. Viss komplexitet och funkar bra som illustration av begynnande sangiovesemognad och nästa steg på sangioveseskalan där vi överst denna eftermiddag hittar Poggio di Sotto Rosso di Montalcino 2007. Hoppas nu bara att deltagarna inser storheten i detta...
Jodå de är duktiga och det finns ingen anledning till oro. En av dagens favoriter verkar det som. Ljust åt det brunröda hållet som en nebbiolo men med mindre tuff struktur och något tanninfattigare. Här finns en antydd sötma, de sangiovesiska körsbären och även lite jordgubbar i frukten. Bra syra, en liten tryffelpust och en nypa tobak. Ungt men redan nu är det tillräckligt balanserat för att avnjutas både med mat och ensamt. Bättre än mången Brunello, men så kostar det också 349 DKK på Atomewine.

Alla uppskattar inte biotonerna i Cascinja Tavijn Barbera Piemonte "La Bandita" 2011. Man får väl föreställa sig hur det skulle vara till mat och jag tycker att det funkar som barberaillustration (om än inte urtypisk) med sin fina frukt, höga syra och låga tanninhalt. I alla fall blir det en övergång till andra akten.

I nebbiolosektionen börjar vi med en Luigi Pira Langhe Nebbiolo 2008, det enda vinet jag inte provat tidigare. Vi är flera som tycker att det är en besvikelse för sina 195 kr. Faktiskt lite unket, snipigt och ogint med en viss besk bismak och inte mycket till nebbiolotypiska tanniner. Dagens sämsta vin om man själv får säga det. Däremot tycker några att Enrico Serafino Barbaresco 2008 är en trevlig överraskning. Halvtraditionell producent (se kommentar) men ändå finns här mer kola och fudge än vad jag minns från inköpet för något år sedan. Lättsamt och fläckfritt även om karaktären saknar större komplexitet. För 179 kr är väl knappast annat att vänta. Tåmligen typiskt och funkar utmärkt som dagens mellansegmentsnebbiolo och (första) Barbarescoillustration som det är tänkt. På samma sätt fungerar det nästföljande La Spinetta "Barolo Garetti" 2006 som flera håller på som dagens vin. Fint exempel på modern barolo med rejäla men inte stenhårda tanniner, hög syra och stöttande men inte störande fat. Tillgängligt nu, viss eldighet men annars invändningsfritt. 380 kr då det köptes på SB augusti 2011.

Jaha, de blinda då. Jo druvorna spikas naturligtvis direkt av samtliga inklusive gästerna. Inte länge sedan vi skrev om Il Molino di Grace CC 2010 och Pelissero Barbaresco Nubiola 2008 och kul att prova igen så nära inpå. Barbarescon ännu mer finlemmad idag och är lätt det bästa klipp vi kan komma på. 100 DKK jämfört med 299 kr i BS. Ett ohotat fynd.