Lite knepigt är det trots allt med de tyska vinernas klassifikation så vi repeterar helt enkelt.
Det är väl inga större konstigheter med den gamla hederliga indelningen i de enklare QbA-vinerna där Classic är torra av lite högre kvalitet (men inte så bra som QmP) och QmP med dess Prädikatundergrupper (Kabinett, Spätlese, Auslese, Beerenauslese, Eiswein och Trockenbeerenauslese) där Selection i princip betyder selekterade Spätlese (eller Auslese) trocken av bättre kvalitet.
Det går även att förstå att Erstes Gewächs(EG) används för de högkvalitativa torra vinerna i Rheingau och Grosses Gewächs(GG) används av medlemmar i VDP (producentsammanslutning) för motsvarande viner i alla regioner utom Rheingau och Mosel, ja förutom att producentorganisationen Bernkasteler Ring i Mosel också får använda benämningen.
Möjligen kan vi också ta till oss att Erste Lage betecknar en av VDP klassificerad vingård eller ett läge, men att det dessutom kan vara benämningen på ett torrt QbA-vin från en sådan vingård i Mosel.
Det är här någonstans, särskilt när man ovanpå detta börjar blanda in trocken, halbtrocken, feinherb, lieblich/mild/restsüss, süss och edelsüss, som man inser att man måste börja läsa på igen och koppla in hjärnan i ett lite aktivare läge än normalt.
Lägger vi därtill ytterligare kvalitetsbeteckningar som Goldkapsel, stjärnor (*, ** eller ***) och Fuder (vat) nummer så är förvirringen näst intill total och man ångrar att man inte bara drack vinet rakt upp och ner utan att fundera så mycket.
Denna långa inledande utläggning eftersom vi inte lyckas fånga mängden sötma och syra i vinet för dagen och har svårt att förstå beteckningen feinherb (som vi trodde var en sötma ungefär mellan halvtorr och halvsöt). Något facit lyckas vi inte hitta men 2011:an har en restsötma på 16,8g/l och syra 7g/l.
Näsan får sitt med förväntade skiffertoner, ananas, burkmandariner och lite gula äpplen men i munnen handlar det mest om en skoningslös kalk- och nästan treoliknande tungfräsarmineralitet förutom en mikrobubblig spritsighet. Man kan ana viss restsötma, sannolikt 9-18g/l (= halvtorrt), och här finns en hyfsad syra men inte som borde dölja mer sötma än så. Det är spretigt, inte alls sammangjutet och har nästan ofräscha mineraler som ligger som ett lock på det hela.
Vi köpte det i Bernkastel-Kues för 9.90€ och det var inte värt pengarna. På SB tar man 159kr för 2009 års modell. Kanske är det bättre men välj något annat i stället för säkerhets skull.
81
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar