Ljust gulvitt. Ganska jästig ej så stor doft med lite vita blommor, aningen skifferbetonade mineraler med kalkiga inslag. Men var är frukten?
Svagt finbubbligt spritsigt, lättare struktur, mer kalk- och metallmineraliskt i munnen än i doften med balanserad syra och en väldigt försynt restsötma. Äpplekräm gjord på gröna äpplen och lite grön citrus.
86
Välmineraliserat men annars mindre av allt än väntat och i våra kabinettpreferensers utkanter. FV tycker lite annorlunda. 99DKK (Atomwine)
Ljust gulvitt. Här får vi en medelstor doft med initial antydan av mjöl och surdeg där mineralerna är mer typ våt sten och frukten ananasspad och melon. Något fylligare i munnen med mild men något mer restsötma än Haarts Kabinett. Ändå väldigt friskt, lätt spritsigt, balanserat mineraliskt med härlig distinkt men alls icke överdriven syra. Frukten drar åt ananas med lätt äppliga inslag. Ungdomligt med frisk munkänsla, distinkt och ändå så balanserat med en utmärkt längd och mineraler, frukt, syra och sötma i lycklig förening.
91
Suveränt som fördrink med tilltugg, till mat eller helt på egen hand. Toppklass för 105DKK (Atomwine).
Ljusgult. Här vimlar det av doftmolekyler som av petroleum och gula äpplen. På tungan är det tämligen visköst och avrundat med en högre restsötma som tillsammans med bra syra och toner av blodapelsin, mandarin och knappt mogna gula äpplen ger en fin syrlighet.
90 (-)
Detta är lite av en avvikare. Visst, det är annan årgång men skillnaden i ålder känns större än bara ett år. Eller är det terroir det handlar om trots allt? Riktigt gott men tillsammans med de båda övriga ungdomligare friskare vinerna vinner det mer på kraft än finess. Ger ett både äldre och något tyngre íntryck än vad vi minns sedan februari när det inhandlades. Ändå är det fortfarande en riktig höjdare. 169 SEK (SB)
Inget av vinerna blev för övrigt bättre dag två och tre. Tvärtom.
Kabinett skall drickas ungt tycker vi.
Det här väcker tidigare gamla funderingar till liv. Zilliken Rausch tyckte vi var fantastiskt gott när vi provade det första gången vid inköpet i våras. Nu kändes det initialt lite tungt och något för sött i jämförelse med testets ungdomar, men ensamt är det fortfarande i kabinetternas toppskikt.
Ja det må ha diskuterats tidigare i olika vinforum, men visst är det av extremt stor betydelse i vilken ordning man provar viner och vilka man jämför med eller om man dricker dem ensamma? Vid varje nyhetssläpp på systemet provar våra vinskribenter igenom ett mycket stort antal viner och ger olika köptips. Man kan tydligt se på systembolaget hur vissa viner försvinner förvånansvärt snabbt från nyhetshyllan om det fått ett högt prisvärdhetsbetyg från lokaltidningens vinskribent. Ibland undrar man varför. Hur går det egentligen till vid provningen? Hur väl fungerar doft- och smaksinnet när man provat igenom kanske 75 olika viner? Hur hade vinet bedömts om det hade provats före eller efter ett helt annat vin eller kanske vid ett helt annat nyhetssläpp i jämförelse med andra viner? Vet skribenten om vilket vin hen provar före/under/efter provningen eller är det halvblint?
Frågorna är många, svaren få. Självklart finns en placeboeffekt även vid vinprovning. Få torde vara opåverkade av att veta vilket vin man provar eller i alla fall från vilken region eller producent vinet kommer, hur skicklig man än är och hur objektiv man än strävar efter att vara.
Visst vill väl ändå flertalet konsumenter att vinet skall vara av samma klass hemma, ensamt eller till maten, som det var för vinskribenten som vin nummer 50 i nyhetsprovningen.
Kanske vinbloggarna där det oftare provas färre viner åt gången under mer autentiska förhållanden är mer att lita på, i alla fall om man hittar någon med preferenser snarlika ens egna?
Det är värt att fundera på.
Jag tror att du är något på spåren vad gäller vinprovarskrået. Vinprovningsviner och matviner är för mig ofta två olika saker. Ett mäktigt vin som imponerar på en provning kan ofta vara just för mäktigt tillsammans med mat eller att sippa på en hel kväll.
SvaraRaderaJa det är många faktorer som spelar in och man får inte glömma att vissa viner som fått "halvbra" betyg i tester kan vara nog så goda att avnjuta i rätt sammanhang. Det är så lätt att ryckas med i provnings- och köphysterin att man ibland själv tappar omdömet och glömmer det självklara och vardagliga. I alla fall behöver man nog stanna upp då och då och reflektera. Vilket säkert är lättare när man läser (eller skriver) blogginlägg.
SvaraRaderaFör mig är Kabinettsviner ofta bäst på egen hand och i sommarbersån - inte så kul vid provningsbordet. Går man däremot över till torra viner (och upp till toppen) visar sig GG vinerna passa till mycket - extremt intressanta provningsviner (jämföra lägen, producenter och årgångar) samt till olika maträtter - och vilka viner som produceras idag. Har i veckan druckit både Felseneck och Felsenberg GG 2010:orna av Schäfer-Fröhlich och maken till storartad riesling får man leta efter (i klass med Dönnhoff) oavsett läge eller typ av riesling. Felseneck växte för övrigt ordentligt i tre dagar. Trevlig post!
SvaraRaderaTack!
RaderaJa det som begränsar är väl egentligen tid, pengar och omsorg om hälsan. Vinutbudet är det ju inget fel på sedan näthandelns möjligheter öppnade sig. Kul att höra ang S-F. Har en Felseneck som väntar. Man vill gärna prova innan man ev köper mer, men det låter som ett säkert kort.
Skälet till att jag aldrig startat en blogg och förmodligen inte kommer att göra det är VALET - att välja att DRICKA goda viner och att kunna göra det hela tiden. Jag köper oftast det bästa jag har råd med och många buteljer av varje vin. Det blir ett starkt begränsat utbud men ack så gott. Det är dessutom mycket bättre för hälsan - man slösar inte hjärnceller på en massa skräp utan njuter av att sippa på "underverken" i små mängder. Efter nästan 30-års provande blir provandet inte så viktigt - det blir njutningen. Det är dock roligt att läsa bloggar och kommentera - så tack för svaret. PS! Testa Feleneck - och beställ fler!!
SvaraRadera