Det sägs att världens godaste glass kommer från Noto, i sydöstra hörnet av Sicilien nära Siracusa.
Så vi åkte dit. Vad gör man inte för sina barn?
Nu hör det lite till saken att vi redan befann oss på Sicilien. Viss betydelse hade det också att Mazzei som kanske mest är kända för sina viner från Fonterutoli i Toscanas Chianti Classico även har en vingård vid namn Zisola.
Ligger på Sicilien.
Utanför Noto.
Som av en händelse.
Barnen är dessutom stora och nog mer intresserade av vin än av glass (nåja...), så vi började med Zisola. Man måste prioritera.
Varmt, torrt, öde, olivträd, citronträd och vinrankor. Några som arbetar med att bygga upp en stengärdsgård eller vad motsvarande nu kallas på italienska. Brännande sol. Loj stämning med slöa hundar på gården. Inne i huvudbyggnaden en man i mörk kostym och en utan. Ingen med solglasögon eller fiolfodral så det känns lugnt även om det är lite spaghettivästern-meets-maffiafilm-känsla över vårt oannonserade besök. Alla talar italienska, mottagandet är vänligt och vi får mycket noggrant och omständligt kvitto på vinet och grappan som inhandlas.
Senare visade det sig att årgången efter fanns att beställa på SB och numera finns 2010 att tillgå.
2007 års modell låg 16 månader på franska barriques varav 50% nya.
60% Nero d'Avola, 30% Syrah och 10% Cab franc från kalkrik lerjord.
Då hade vår ekkänslighet inte utvecklats till dagens nivå men vi lät det för säkerhets skull ligga till sig för att få fatmolekylerna att integreras med vinets övriga beståndsdelar.
Ikväll när det blåser extra kallt längtar vi så mycket efter sommaren att vinet plockas fram till våra lammkotletter med grekisk sallad och tzatziki.
Sommar, sol, resor och minnen på butelj! Underbart oavsett hur det smakar.
Hjälpte det att vänta ut faten?
Nja..
Färgen är mörk purpur blandat med bläck. Det doftar rostade fat, dammiga träbjälkar, choklad, körsbär och björnbär. C säger direkt Italien, provandes blint. Själv tänker jag flyktigt Spanien och Toro fast jag vet. I munnen är det mer typiskt italienskt körsbärsfruktigt med en bra syra men en lite dammig sammetsmatta av tanniner. Fattoner med kakao och lite vanilj. Lite opersonligt och tillrättalagt.
87
Bra till maten, sämre utan. 14% alkohol tåras längs zaltoglasens väggar. Vi drömmer oss både tillbaka till Sicilien och framåt till sommaren.
Snälla Mazzei. Ta bort de nya faten. Det blir både billigare och godare.
Glassen då?
Jo själva staden Noto, mest känd för sin barockarkitektur (och enkelriktade smala gator?) kom inte riktigt överens med vår gps men glassen från Caffè Sicilia var väl värd att vänta på och mycket riktigt bland det godaste vi ätit i den vägen.
Ett dopp vid en nästan öde strand i Lido di Noto gjorde inte heller ont.
Här hemma råder sibirisk väderlek...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar