Basilicata för en lite undanskymd tillvaro för den vanlige turisten, inklämt mellan de något mer turistkända Kampanien och Kalabrien. Förklaringen är kanske att endast en liten del av regionen har kuststräcka. Fördelen för den som hittar dit är enligt oss just avsaknaden av turister. Vi tycker ju om det genuina och vill hellre höra italienska i stället för tyska och engelska på stränderna och trattoriorna.
Vi tycker även om genuina viner, vilket man också kan hitta i Basilicata och Aglianico del Vulture DOC. Valle del Noce och andra viner från d'Angelo har avhandlats vid flera tillfällen i olika vinbloggar.
Av någon outgrundlig anledning har det köpts men aldrig lyckats maka sig fram så långt i vår pipeline att det druckits. Idag kommer det på bordet när det är dags att ge döttrarna en grundkurs i vinprovningens ädla konst. Tanken är bl a att illustrera tanniner som ju det brukar finnas rikligt av i viner gjorda på aglianico. Vinerna från d'Angelo brukar dessutom hålla hög kvalitet trots prisnivå endast kring hundralappen hos Carlo Merolli. Bredvid har valts en systembolagsrioja reserva i samma prisklass. En av vinterns kanske sista grytor står på bordet.
Mörkrött med en antydan till tegelkant och minimal transparens. Det första näsan möter är choklad innan vi trevar oss vidare i mörka fruktlabyrinter av bl a slånbär och torkade plommon. I smaken ljusnar det betydligt med överraskande friska och syrliga körsbär, nästan lite maraschino och syrorna klingar högt och ljudligt mot tandhalsarna. Fin struktur, lite fylligare än väntat med riktigt bra längd och balans.
88+
I slutet associerar vi åtminstone med munnen nästan åt Mastroberardino Radici Taurasi 2006. En lite oväntad övergång från den dova inledningen till den betydligt friskare avslutet. Hög drickbarhet nu men är säkert gott ett par år till.
Tanninerna som vi skulle illustrera är som talk på våra ärrade tandkött men båda döttrarna finner dem lätta att hitta och tycker dessutom att vinet är klar segrare i jämförelsen med riojan.
Phuuh! Hjärtat sväller.
Det var inte så att föräldrarna kom med subliminala hinta till döttrarnar om vilken flaska som de borde visa sitt gillande ? Redigt gott vin är det under alla omständigheter och jag förstår stoltheten.
SvaraRaderaDet var säkert så! Eller så sa de m h a kvinnlig intuition vad de trodde jag ville höra...
SvaraRaderaKan man bara få dem att uppskatta mindre mängder kvalitetsvin i stället för BiB eller stor kvantitet på annat sätt, så har man lyckats oavsett vilka smakpreferenser de utvecklar.