Trousseau, en av Juras tre blå huvuddruvor kallas lokalt också för Trousseau Noir. Den kan vara samma druva som Malvoisie Noir i departementet Lot i sydvästra Frankrike och eventuellt Cabernet Gros i Australien. Säkert är i alla fall att den är en synonym till Bastardo i Portugal, som huvudsakligen används till Portvin och i sällsynta fall till Madeira. Ursprunget är emellertid Jura och hur den hamnat i Portugal och i viss mån i en liten del av Spanien är okänt. På senare år har den faktiskt också börjat få fäste i liten utsträckning i USA som ett elegant alternativ till mastodontvinerna där. Historien bakom finns här och hos Frankofilen som också provat ett av dessa viner.
Att den är ganska känslig för både läge och jordmån kanske förklarar att den endast står för 150 ha (8%) av Juras totala vinareal, även om denna siffra långsamt ökar. Huvudsakligen odlas den i ett mindre område (Montigny-les-Arsures) kring Arbois.
Druvan har lite tjockare skal och ger generellt något mer koncentrerade viner med lite högre tanninhalt jämfört med Poulsard, en annan Juraspecifik blå druva som vi bl a nämnt här tidigare. Ändå är Trousseauvinerna ganska lätta och inte sällan blekt röda, trots att de ofta används i blandningar med Poulsard och Pinot Noir i syfte att tillföra djup och struktur.
Som kuriosa kan nämnas att Trousseau Gris är en färgvariant som sannolikt inte finns i Jura utan växer i Kalifornien, där den ibland kallas ”Gray Riesling”.
Domaine de l'Octavin är en renommerad Juraproducent vars Poulsard "Dora Bella" provats av oss tidigare med behållning.
Domaine de l'Octavin "Commendatore" 2010 (100% Trosseau)
Inledningsvis lite väl reduktivt men under kvällen rätas både doft och smak upp och dag två är biotonerna helt borta. Framför allt finns här rikligt med gula blommor varvat med färska mosade smultron och lättkokta jordgubbar, en knivsudd kanel och en viss szechuanpepprighet. I munnen ger det ett mycket mjukt anslag i såväl gom som tunga trots att syran är över medium och mineralerna är tydliga som sig bör. Vi finner en minimal sötma. Smaken i övrigt är i harmoni med näsans intryck. Vinet är lätt i sin struktur och inte alls olikt Poulsard i sin framtoning. Ett pluspoäng dag 2.
88-
Infon kommer mest från Wink Lorch's websidor och Oz Clarke's Grapes & Wines
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar