torsdag 7 mars 2013

Munskänkarnas praktiska trebetygsprov - epilog med Arianna Occhipinti Il Frappato 2010


Om man betänker att mångårigt mer erfarna provare än jag gått bet på Munskänkarnas praktiska trebetygsprov vid mer än ett tillfälle, inses att man förutom det rent kunskapsmässiga även måste ha vingudarna på sin sida och att summan av alla möjliga framgångsfaktorer helst skall råka sammanstråla den dagen man gör provet.
Nu råkade det bli så på första försöket och oavsett vad man tycker om meningsfullheten i ett sådant test och vad det egentligen mäter, är det naturligtvis väl värt att fira när man efter fyra veckors väntan får resultatet och godkännandet  i mailboxen.
Visst, detta liksom vinprovning överhuvudtaget är en väldigt världslig liten historia, men man skall icke förakta att det stora inte sällan ryms i det lilla och man måste tillvarata även de små glädjeämnena i livet oavsett hur viktiga eller oviktiga de må vara.

Samma tankar dyker upp när det skall plockas fram ett vin att fira med. Varför måste det vara så storslaget? Man läser ibland hur det druckits inte bara en utan tjogtals med olika champagner, svindyra bourgogner, bordeauxviner eller vällagrade kvalitetsbrunello. Självklart är det kul att prova och jämföra men man får aldrig glömma att livet inte bara handlar om jakten på det perfekta vinet (som ingen någonsin kommer att hitta). Man måste naturligtvis då och då stanna upp och bara njuta av det man har, stort som smått. Det är så lätt att ryckas med i den allt snabbare virvlande köphetsen, inte bara för viner utan för alla konsumtionsvaror. Kvalitet dränks av kvantitet. Ibland måste man bromsa och reflektera. Var sak har sin tid.

Även om Arianna Occhipintis Il Frappato 2010 är hajpat och avhandlat vid flertal tillfällen i bloggvärlden det senaste året, är det ett vin som vi väntat med att dricka. Vi har förstått att det manar både till njutning och kontemplation och har lyckats hålla fingrarna borta. Ibland är det en njutning i sig bara att ha något framför sig och veta att man kan, men inte måste.
Tillfället gör vinet och vinet gör tillfället. Plötsligt faller bitarna på plats. Naturligtvis är just detta stunden som både vi och Il Frappato har väntat på.
Som vi trott är det här ett vin att dricka som gör sig bäst utan långrandig beskrivning.
Det stora ryms inte sällan i det lilla.

Burgundiskt italienskt 
Jordnära med klass och elegans 
Sensualitet, syra, svalka och värme i samma andetag
Ren röd frukt
Och en sjuhelsikes massa kalkmineralitet
92




8 kommentarer:

  1. grattis!
    och att fira med frappato...klockrent!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack! Nä det behövs inga bubblor när det finns sådana viner. En vinosapienfavorit kanske?

      Radera
    2. http://vinosapien.com/MyTastings?Grape=372
      tror det räcker;)

      Radera
  2. Grattis! Bra val att fira med måste jag säga!

    Erik

    SvaraRadera
  3. Även vi instämmer i Grattiskören.Naturligtvis är vi imponerade. Vi själva är urusla blindprovare.
    Vi åkte från Köpenhamn Gamberorossodagen med en en flaska IL Frappato.
    Något sådant vin hittade vi inte där. Vår flaska belv inte långlivad.
    Det bästa är gott nog!

    SvaraRadera