fredag 14 juni 2013

Descombes Régnié + Occhipinti il Frappato


Det blir nästan för mycket när man får CAV016 från Caviste samma dag som man ger sig i väg på en vinsafari i Köpenhamn. Kvällens i-landsproblem består i att välja vin och plötsligt inser vi det geniala i att matcha ihop en italienare som vi tidigare tyckt tangerat den burgundiska Bermudatriangeln (Bourgogne, Beaujolais och Jura) där vi försvunnit mer än en gång, med ett vin från just detta område på riktigt. Kalkmineraliteten är väl den gemensamma nämnaren, ja förutom den slanka formen, drickbarheten, finessen och ett osedvanligt skickligt vinmakeri åtminstone i dagens fall.

Descombes tillhör de mest namnkunniga i Beaujolais som med olika naturmetoder och minimerat svavelanvändande gör viner långt i från vår traditionella bild av skumbanans- och godisosande 89-kronors gamay. För kvällen väljer vi Regnié ur CAV016-lådan.

Ariana Occhipinti lär alla bloggläsare känna till vid det här laget. Il Frappato 2010 skrev vi om här. Slankt och högkvalitativt naturligt verkar vara ledstjärnan och när Vinosapien och Italienska Viner tipsade om en nyanländ årgång gick det inte många timmar innan beställningen på Cibi e Vini var ett faktum.


G. Descombes Régnié 2011
Blåtonat och lätt opakt men delvis genomsynligt. Även i doft och smak betydligt blåare frukttoner än i vinet bredvid. Köttiga hallon, mogna björnbär och viol försiktigt kryddat med kanel och nejlika. Lätt till medelfylligt med en  mjuk textur. Syran är medelhög och liksom vinet i övrigt med ett mjukt anslag. Här finns faktiskt en hel del tanniner, sannolikt från väl inkorporerade fatmolekyler. Ungdomligt men redan med bra balans. Möjligen finns en minimal aspartamliknande eftersmak men det är också det enda som vi har på minuskontot och då handlar det verkligen om hårklyverier. Oj så gott före, under och efter maten! Det här går verkligen inte att jämföra med "vanlig" Beaujolais.
90


Occhipinti Il Frappato 2011 Naturvin från Jura utbrister blindprovande C direkt. Ack så nära men ändå geografiskt så långt borta. Naturtonerna är tydliga men på ett fulländat sätt, likt en djurisk lusta man anar men ändå tvivlar på. Även här är kroppen slank men med mer stuns än hos beaujolaisen. Formen är slimmad  med ett distinktare anslag i såväl syra som tannin, ändå utan någon som helst ungdomlig kantighet. Mineraler och kalk, djur och natur, syra och tannin, kropp och själ, allt vägt på guldvåg i närmast perfekta proportioner. Det finns egentligen inga skäl att tro att det här kommer från det heta Sicilien. Magiskt.
93

Vilka viner! Båda utöver det vanliga. Båda under 200 kr vid paketköp. Vi ser fram emot de andra två syskonen i Caviste-paketet liksom våra andra troféer från eftermiddagens safari.
Och apropå det, tack Cibi e Vini för det sedvanliga enormt vänliga bemötandet och servicen och även rabatten i form av flaskbonus.

9 kommentarer:

  1. Mmm, vilket möte. Fint skrivet! Vi sitter just med Occhipintis 2010 Il Frappato i glasen, magiskt var ordet och... så jäkla... frappato! Elvan är väl ungefär lika bra, men lite rundare.

    Av trion från Descombes var det 2011 Brouilly VV som fick oss att gå igång på alla cylindrar nu med en gång. Regnién kommer nog att visa sig som allra bäst om några år...

    SvaraRadera
  2. Visst är 2011:an magisk?! Jag är inte säker på huruvida det enkom beror på årgångens meteorologiska förutsättningar? Förklaringen finns säkert också i att Occhipinti har utvecklats ytterligare som vinmakare och nu faktiskt tillhör en av de allra främsta i sin genre och sitt gebit.

    /Patrik

    SvaraRadera
  3. tårögd när man ser dessa storheter bredvid varandra...
    vågar inte öppna Régnié på några år...håller med fv att det är bvv som får sinnena att skrika midsommarvansinne...
    och när det gäller frappato...ännu ingen koll på älvorna...men som göingepojken säger...hon blir nog bara bättre för varje år som går.

    och lessrof går från klarhet till storhet...

    SvaraRadera
  4. Förresten - nota bene hur jag fullkomligt ignorerade den andra flaskan (fransos, antar jag?) och enbart fokuserade på det relevanta i det här inlägget, till skillnad mot Stockholmssomellieren och Blekingegöteborgaren.

    /Göingepojken

    SvaraRadera
  5. Hårfina kvalitetsskillnader mellan 10 och 11 men tyckte nog 11:an var snäppet vassare, idag i alla fall. Ja visst borde ökad erfarenhet märkas på vinet, säkert mer ju yngre vinmakaren är från början som i detta fall. Det är nästan så man inte tror att det är gjort på Sicilien. En vacker dag får man väl åka dit och kolla om det är sant...
    Har förstått att Brouillyn var något utöver det vanliga i drickbarhet. Härligt att ha det framför sig. Valde Régnié till mat och jämförelse så får den andra flaskan ligga till sig.

    SvaraRadera
  6. Skeppar Cibi e Vini till Sverige med DHL eller liknande?

    /Joachim

    SvaraRadera
  7. Hej! Tyvärr är det bara handla på plats eller beställning/hämtning/faktura som gäller.

    SvaraRadera
  8. det där med varma sicilien...trodde vi också, men när vi började resan uppför etna... ju högre upp du kommer...desto svalare viner...gäller både vitt och rött...och på norr-sidorna än svalare...kommer ihåg första gången vi drack vigo...slankt som en mineralig bourgogne...gott!

    och när det gäller frappato från vittoria så finns där en redig kalkstensbrygga som verkligen märks i vinerna. inget tungt, utan bara ren frisk sten...här är det druvsort och terroir som snackar och arianna vet hur man fiskar upp dialekten!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jo Etna kan man förstå logiskt men Vittoria ligger väl inte så många meter över havet. Fascinerande svalt uttryck, kalksten eller ej. Hur stort är kalkstensområdet? Finns det andra producenter i närheten som gör något liknande? Jag min idiot som var i Noto och besökte Mazzei's Zisola 8 mil därifrån, innan ekallergin kulminerade och jag kände till Occhipinti. Återbesök till Sicilien anbefalles...

      Radera