söndag 25 augusti 2013

Domaine Rolet Crémant du Jura 2007


Champagne är överskattat.

Så, nu är det sagt!
Ingen återvändo.
Champagne- och vinmaffian kommer att kasta sig över mig, rulla mig i tjära och fjäder, smörja in mig med honung, lägga mig i en myrstack och tända eld på mig.
Eller möjligen kyla ner mitt huvud med glykol, degorgera och sätta i kork och grimma.

Var på en champagne/mousserandeprovning i våras. Vid den egna blinda bedömningen blev det mest slumpartat angående vilket som var godast i relation till sitt pris. Så även för de flesta medprovarna.
Förutom för den jag tyckte bäst om såklart. Som tyvärr visade sig vara Pol Roger 2000 Cuvée Sir Winston Churchill
1149 spänn.
92 poäng gav jag den.

Jo visst, festligt och så. Fin mousse och uppfriskande hög syra och allt det där, men allvarligt talat, är det värt pengarna?
Handlar det inte delvis om en masspsykos där bara ordet champagne kan få vem som helst att hala fram plånboken i vissa lägen. Nu pratar jag inte om kännarna som naturligtvis kan upptäcka och uppskatta nyansskillnaderna och vet vilka champagner som inte bara är exempel på smart marknadsföring.

Champagne är överskattat.
I förhållande till sitt pris.
För oss vanliga dödliga.

Domaine Rolet Crémant du Jura 2007
Mkt hög frisk syra. Oj vilken syra! Hjälp vilken fräschör! Minimal brödighet med svag jästförnimmelse. Ljuvt sprittande knappt medelstora bubblor och tämligen slankt. Skön mineralitet, torrt, distinkt och samtidigt friskfruktigt. Inte lika mycket och fin mousse men ändå så mycket mer mousserande för pengarna än mången Champagne.
Och syran! Ständigt denna syra!
Sa jag att det var friskt?
88+

145DKK på Otto Suenson.

Inte champagne men vi njuter i fulla drag och har ändå en tusenlapp kvar till andra viner i 92-poängsklassen. T ex en flaska vardera av Occhipinti Frappato, Cerbaiona Rosso di Montalcino, Montervertine och Fenocchio Barolo Bussia Riserva.
Festligt så det räcker.
För oss vanliga dödliga.


21 kommentarer:

  1. Låter som om man borde dricka den till citron för att få balans I vinet?

    SvaraRadera
  2. Ett ännu billigare alternativ till champagne är ett glas samarin med en rejäl splash äppelcidervinäger och en droppe klorin för munkänslan. Då har man i det närmaste hela tolvhundringen kvar till riktiga godsaker!

    /Patrik

    SvaraRadera
  3. tar ett tag innan man är fast...redig champagne är redigt vin.
    konstaterar varje gång vi dricker bra champagne att vi dricker på tok för lite champagne. det finns inget substitut;) och det kostar ungefär som en gg-riesling. på plats är det snarast löjligt billigt. ta t ex lilbert och deras perle, på plats kostar den 21 euro (atom tar 400 dkk). så...när ni sätter er i bilen för nästa jura-tripp är det bara att ställa in gps:en på avize/cramant...ni lär inte ångra er;)

    SvaraRadera
  4. Kommer att tänka på en medprovare (sedermera sommelier) på tillägget till 2betygs-kursen. Utan att veta vad som var i glasen föredrog han Freixenet Cordon Negro framför Cuvée Winston Churchill. Blint ljuger inte, som bekant ;)

    Det är svårt att slå Crémant de Jura på fingrarna när det gäller priset. Men trots 100% chardonnay och kalksten i marken, någon champagne är det ändå inte. Skulle vara intressant att smaka en med riktigt lång tid på jästfällningen i flaskan...

    Nä, men om man skulle ta och bemöta det där med priset. Enklare standardchampagner har i princip legat stilla i pris ända sedan 1990-talet då de var dyra på riktigt, likaså de Special Club-flaskor som champagne-kännare gärna köper. De förstnämnda borde nog vara billigare ändå, men de senare är ju småskaliga hantverksprodukter med kostsamma långa lagringstider i källarna.

    Under tiden har bordeauxer och en del italienare tredubblats i pris. Ett praktexempel är Vino Nobile Antica Cuchina från Fattoria del Cerro. Den såldes på SB för under hundringen i mitten av 90-talet och går idag för 379 dkk hos Erik Sörensen.

    De där flaskorna du räknar upp i slutet är ju helt underbara, men knappast några ersättare för en god champagne!

    SvaraRadera
  5. Stå på dig, Lessrof! Låt inte brusivrarna snärja in dig i sina försåtliga släptrålar. Upprepa för dig själv: "champagne är för dyrt och smakar i sina största stunder treo och äppelskrutt" ;)

    /Patrik

    SvaraRadera
  6. Ja, det är lite märkligt hur champagne kan försvara sitt höga pris i det allmänna medvetandet. Jag har själv en helt egen psykologisk/ekonomisk gräns för just champagne, som knappast grundar sig på någon egenhändigt tillskansad uppfattning om absolut kvalitet.

    SvaraRadera
  7. För min egen del tycker jag att bra Champagne oftast är värd sig pris, både om man jämför med andra mousserande viner och stilla vita viner. Men som vanligt måste man välja väl. Mellan 300 - 600 kronor är de bästa Champagnerna väl prisvärda. Några exempel: Louis Roederer Brut Premier Cru kostar 379 kronor, för mig är denna värd 92-93 poäng. För att hitta samma kvalité I ett stilla vitt vin, jämför jag till exempel med en Mearsault Premier Cru eller en torr Dönnhoff, Keller eller Breuer. En vintage Pol Roger Blanc de Blanc 2002 för cirka 500 kr kan också jämföras med ovanstående viner kvalitetsmässigt. Mer problematiskt blir det oftast för mig när Champagnerna kostar mer än 1000 kronor, då föredrar jag till exempel en Corton Charlemagne I samma prisklass.

    SvaraRadera
  8. Människan har en förmåga till och en omedveten önskan om att förenkla och generalisera. Jag är därför övertygad om att flertalet av både "vanliga" vindrickare och mer initierade påverkas i sina bedömningar och uppfattningar om man vet att vinet kommer från "findistrikt" som Champagne, Bordeaux eller Bourgogne. Därigenom blir det många viner i klasserna under toppskiktet från dessa områden som inte blir lika kritiskt granskade som andra och som då passerar nålsögat för vad som är rimligt i pris, oavsett prisutveckling sedan 90-talet. Lika övertygad är jag om att det naturligtvis finns en anledning till varför dessa områden har blivit så kända och upptrissade. De bästa Crémanterna når självklart aldrig upp till den högsta Champagneklassen, de bästa vinerna från Bergerac kan inte mäta sig med de bästa Bordeauxvinerna och den finaste pinot från Jura kan aldrig bli så god som den finaste från Bourgogne. Förutom preferenserna krävs som alltid träning och erfarenhet för att uppfatta och uppskatta de små nyanserna och komplexiteten i vinerna och endast den enskilde kan avgöra var brytpunkten för vad det är värt går. Ingen skillnad mot annat vindrickande således, men vad gäller just Champagne är lyxstämpeln ännu tydligare och då är många beredda att betala mer och fler blir lurade. Louis Roederer Brut Premier Cru fick 88 av mig blint vid samma provning som Churchill. Bjuden till hummern en nyårsafton hade det kanske blivit annorlunda.
    Men det är klart, kan man köpa bra grejor på plats för 20€, då är jag med! Annars till mat och för hemmabruk och om man inte behöver lyx- och flärdgrejen, då satsar jag pengarna på annat tills vidare.
    Tack för tips, tar tacksamt emot fler på prisvärda lite mindre kvalitetsproducenter inför nästa Frankriketripp.
    Som ni förstod var de röda vinerna jag räknade upp endast prisvärda exempel på vad det skrivits om på sistone och inte ersättning för champagne mer än att i rätt sammanhang är njutningen för mig betydligt större än för en champagne i motsvarande prisklass kring drygt 200 kr (bortsett från Barolon då). Överhuvudtaget är det färre vita viner (stilla el mousserande) än röda som kommer upp i motsvarande nivå/krona.

    SvaraRadera
  9. man ska få lov att göra sin egen vinkunskapsresa...det får ta den tid det tar och den får ta en dit som man själv känner för...inga tvång, inga pekpinnar. enbart lust. fortsätt ni att njut av vad som faller er in...men varför inte rota lite i muscadet-träsket...där snackar vi rediga prestiglösa viner till trevliga priser.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Just så, men man känner igen det. När man förstått ett områdes eller ett vins storhet vill man väldigt gärna förmedla det till de som ännu inte fattat. Vänta bara. Om ett par år skrivs det troligen om prisvärd champagne även i denna blogg. Det ligger liksom inom min preferenssfär. Det finns oändligt mycket att utforska och var sak har sin tid. Ibland är det slumpen som för en i viss riktning. Muscadet är klart intressant liksom Savojen för att inte tala om Schweiz om vi nu inte bara snackar vitt vin. Ungern är man ju nyfiken på. Galicien, Vinho Verde sneglar man på då och då. Listan är lång men tiden måste vara mogen. Viktigast är att skriva ärligt om det man vill och för tillfället tror på själv, oavsett vad andra må tycka. Det lönar sig i längden.

      Radera
  10. Jag har provat massor av vin under 30 års tid. Under manga år hade jag précis samma åsikt om Champagne som Lessrof har. Tyvärr, för min ekonomi, så blir jag bara mer och mer förtjust I Champagne med tiden. Idag anser jag att Champagne och röd och vit Bourgogne är det bästa man kan dricka. Det hade varit billigare om man föredragit Chateaneuf-du-Pape, Cava och naturviner!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag är rädd att det är så det slutar för mig också. Försöker bara värja mig...

      Radera
  11. Men vad är det som gör det då? När man ser de otroligt höga skördeuttagen och hur de fyller ut med sopor i vingårdarna undrar man ju hur kvaliteten kan bli så hög? Om det bara hängde på källararbetet borde man ju kunna uppnå liknande kvalitet på andra håll, eller?

    SvaraRadera
  12. ... dessutom ett av de hårdast besprutade distrikten i världen enligt wineterroirs.com, så det är ju egentligen alla fel om man ser till rådande trender.

    SvaraRadera
  13. MH: Det gäller som sagt att välja producent. Det finns många som odlar ekologiskt och biodynamiskt. Och nämnda Louis Roederer är den i särklass största producenten av ekologiskt och biodynamiskt odlad Champagne. 65 hektar är biodynamiskt hos Louis Roederer. Du kan också köpa mindre odlare såsom Bedel, Fleury, Tarlant Cuvee Louis, Selosse, Vilmart och några till. Men det är inte så många som odlar biodynamiskt eller ekologiskt.

    SvaraRadera
  14. Jo men grejen med producentval gäller ju alla regioner och viner men blir ännu svårare i Champagne där själva namnet lägger en lyxig rökridå som lättare kan lura de som inte är kännare.
    Instämmer med MH. Hur kan kvaliteten vara så hög hos stora firmor? Är den verkligen det? Den färdiga champagnens kvalitet borde till stor del vara relaterat till kvaliteten på det stilla vinet innan assemblage, dessutom ofta en blandning från jättemånga olika vingårdar/kommuner. Alltid annars snackar man kvalitet kopplat till småskalighet, enskilda cru-lägen och terroir. Varför gäller inte det champagne från de stora dyra husen? Blandar man in de halvbra stilla vinerna och döljer med kolsyra och jästfällning?
    Moët & Chandon lär äga 1150 ha och producera 26.000.000 flaskor per år. Jag är övertygad om att som i andra sammanhang finns det mycket stor risk att kvaliteten inte står i proportion till priset när så mycket pengar är inblandade.

    SvaraRadera
  15. En myt är att små odlare gör bättre vin än stora vinföretag. Små odlare och stora vinföretag gör bäst vin OCH sämst vin. Allt hänger på vingårdslägen och ambition, oavsett storlek. Några exempel på de bästa producenterna i några regioner.
    Norra Rhonedalen: Chave (liten), Chapoutier (stor), Guigal (stor), Ogier (liten).
    Bourgogne: Coche-Dury (liten), Bouchard (stor), Rousseau (liten), Jadot (stor), DRC (stor, störste producenten av Grand Cru Cote de Nuits), Lucien le Moine (liten), Leflaive (liten)
    Bordeaux: La Violette (Pytteliten), Latour (stor), Bellevue-Mondotte (liten), Mouton-Rothschild (stor)
    Kalifornien: Kendal Jacksson (stor), Dana Estate (liten), Kapcsandy (liten), Joseph Phelps (stor)
    Champagne: Selosse (liten), Bouchard (liten), Roederer (stor), Krug (stor), Bollinger (stor), Jacquesson (liten), Salon (liten)
    De bästa producenter är inte bra för att de är små, utan för att de helt enkelt gör bra vin. Små producenters viner är oftast svårare att finna och ibland dyrare, men inte bättre än större producenter som gör lika bra vin.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Där fick man en del att kolla upp. Suveränt! Tack för engagemang och tips!

      Radera
  16. Anonym:

    Ja, jag är mer lite förundrad över att man nästan aldrig ser någon direkt kritik mot vare sig distriktet som helhet eller mot några producenter alls. Detta trots att besprutning, monokultur och jättehöga skördeuttag verkar vara så utbrett.
    Det är som att det inte GÅR att göra fel i Champagne. Och nästan alla är beredda att betala ...

    SvaraRadera
  17. Jag glömde att man får säga att storhusens standardskumpor (och särskilt då Moëts) är överprisade, men bortsett från det.

    SvaraRadera
  18. MH: Visst finns det kritik, både negativ och positiv. Kolla bara in Juhlins betyg på NV på några stora hus som säljer i volym på Systembolaget: Jeanmaire 63 poäng, Lanson 84 poäng, Moet & Chandon 82 poäng, Pol Roger 89 poäng, Louis Roederer 91 poäng, Taittinger 84 poäng, Nicolas Feuillatte 54 poäng, Clouet 80 poäng, Bollinger 90 poäng, Billecart-Salmon 78 poäng. Betygen är lite gamla, men kan ses mer som exempel. Rejäl spridning av poängen minst sagt.

    SvaraRadera