Det talas en del om överekade, överextraherade alkoholstinna viner i negativa ordalag, inte minst i denna blogg. Tycke och smak, jovisst men hur är det egentligen - existerar motsatsen? Hur ofta läser vi om att ett vin är underekat eller underextraherat? Finns det överhuvudtaget?
Svar ja!
Eller tja.
Alice Bouvot och Charle's Dagands Domaine de l'Octavin har vi tidigare skrivit om både här och här. Inte minst deras Poulsard "Dora bella" tilltalade oss då det begav sig.
Här har vi en Pinot Noir som både utseende-, doft och smakmässigt mer får oss att tänka mer i banor av Pupillinpoulsard än Bourgognepinot. Dessutom från ett år där det även i Jura borde finnas tillräckligt mycket druvsocker att pressa fram och jäsa ut till ett vin med antingen sötma eller eldighet.Hur man gjort i detta fall vet vi inte men finner egentligen inget av det. Alkholhalten är på underbart lättsamma 11% och ändå finns här ingen störande sötma. Man måste ha plockat druvorna tämligen tidigt och pressat ohyggligt varsamt innan jäsningsprocessen startade.
Visuellt är det inte mycket att orda om med dess ljusrosa korallröda färgton. Matt och lätt ogenomskinligt. Doftmässigt är vi omedelbart i Jura utifrån biotoner, musselskalsmineraler, jordgubbar, smultron, muskot och lite julkryddor. Närmast som en Poulsard utan vitpeppar. Något tunn och nästan vattnig struktur, svaga tanniner men bra mediumplus syra, minimal spritz på tungspetsen och rikligt med sköna kalkmineraler. Ljusa jordgubbar, smultron, lätt kryddade med muskot och kanel. Hyfsad längd trots allt. Möjligen finns en svag grön slutbeska på minuskontot men det har försvunnit dag två.
85
Jo, om man uppskattar viner som vi själva ofta kan tycka är för mycket nuförtiden, de där vinerna för män med hår på bröstet och muskler på överarmarna, anser man troligen att detta är både underextraherat, underekat och kanske undersvavlat. För att inte tala om underalkoholiserat.
Själva tycker vi att det är underskattat, underskönt och underbart att man kan göra det här som motpol till Allegrini & Co, även om just detta vin inte riktigt lever upp till de förväntningar vi har på en hyfsat ansedd producent i Jura.
Emellertid finns här, liksom i många andra juraviner, något subtilt för både hjärna och hjärta som väcker en mental (och lite köttslig) lust och startar en kontemplationsprocess kring vin (och människor).
Allt är inte omedelbart uppenbart.
Man kan vara slank och senig med ett försynt och bräckligt yttre och ändå ha en inneboende styrka.
Ett brett vinspektrum må behövas här i världen för att passa många, men innehåll vinner alltid över yta i det långa loppet.
Så länge det är äkta.
Om vi får välja.
Köpt i början på året hos Kronevin. Noterar idag att det står med på Nomas vinlista för augusti. Lite sena är de allt...
Varför antingen eller? Jag säger snarare och! Ok, Allegrini tillhör inte mina favoriter (längre, men 88an var bra för sådär 15 år sen) men måste det vara så polariserat. Igårkväll var det en Bourgogne rouge från Lafarge (liknande ovanstående Jura), förra veckan en Dominus 02, jättebra viner bägge två men i helt olika sammanhang och med helt olika mat.
SvaraRaderaUndersvavlad var ett bra ord, de får gärna ha hur lite svavel som helst, bara det inte blir leverpastej eller surmjölk (för då kan de inte hantera vinmakningen med den svavelmängden), då har jag hellre lite mer svavel, inte f-n påverkar det smaken så förbaskat mycket.
Visst är det både och som gäller här också, beroende på sammanhang och vad man är sugen på. Visserligen har smaken smalnat med åren men det är extremvarianterna utan förnuft eller känsla som sorteras bort. Samtidigt breddas den genom att man hittar fler kvalitetsviner man inte kände till tidigare. Tycker också det låter lite snobbigt att svavelmängden skulle störa smakmässigt i normala fall. För min del handlar det mer om att man alltmer uppskattar inställningen och skickligheten hos en producent som med bibehållen kvalitet kan hantera vinmakeriet utan en massa svavel och andra kemikalier och som tror på sin sak utan att enbart pengarna styr.
SvaraRadera"Jo, om man uppskattar viner som vi själva ofta kan tycka är för mycket nuförtiden, de där vinerna för män med hår på bröstet och muskler på överarmarna, anser man troligen att detta är både underextraherat, underekat och kanske undersvavlat. För att inte tala om underalkoholiserat."
SvaraRaderaMja, det var ju lite tvärt emot min ståndpunkt, som vinliberal gillar jag ju både och som sagt även om preferenserna ligger mot det lite kraftfullare.
Men, hur ställer du dig till stora monster som Sine Qua Non då, eller Château Pavie? Där har du ju både kraft, fat och tyngd som kan skrämma brallorna av vem som helst, dessutom med en yta på innehållet som kan provocera de flesta rättrogna?
som ni kanske vet har jag ju haft svårt för alltför extraherade varelser.
SvaraRaderainte nu längre. lösningen heter: http://so2go.com.au/
kan till och med dricka boxviner på över 15%. och percristina...
Wp: Jodå, vi gillar nog båda viner som ligger mellan de båda ytterligheterna som mitt och ditt inlägg utgör. Därav länken. Jag såg glimten i punkarögat!
SvaraRaderaHar inte fått möjligheten att testa något SQN-vin men skulle gärna vilja, pga excentrisk vinmakare och enligt vad jag förstått ett unikt uttryck. Château Pavie lockar inte eftersom jag redan på förhand förstår att jag inte alls skulle uppskatta det.
VS: Suveränt extraknäck, men lite dålig marknad i ditt närområde va? Svavelstickor och hembränt borde gå hem bättre i Blekingska skogarna ;)
Pavie blir kanonbra med lagring, både 98, 99 och 01 har varit väldigt snygga varelser och 01an fick faktiskt Pichon Lalande 01 att kännas klumpig, för mig är det tyvärr priset som avgör i det fallet, har blivit alldeles för dyrt för mig.
SvaraRaderaFick idag förklaringen från Emil på Vin & Natur till den glesa känslan i detta vin. 10% Chardonnay inblandat förutom Pinot Noir. Lite annorlunda och fullkomligt nördigt ointressant för de flesta, men för fullständighetens skull så...
SvaraRadera